Kollektivavtal & Arbetsrätt 2018-02-21

Vad innebär det så kallade entreprenörsansvaret?

Sju dagar efter att en arbetstagare hos en underentreprenör (UE) har påtalat utebliven lön ska du som UE:ns uppdragsgivare betala ut lönen till arbetstagaren - oavsett om skälet till att arbetstagarens företag inte betalt ut lönen är ekonomiska svårigheter beroende på brister hos beställare eller oseriositet. 

Det kan bli följden av det nya lagförslag som regeringen presenterade förra veckan och som de själva benämner Entreprenörsansvarslag. Många småföretag i byggbranschen är kritiska mot förslaget och har vänt sig till Sveriges Byggindustrier för att få veta mer. Här får du svaren på några av de vanligaste frågorna.

Bakgrund 
Förslaget om entreprenörsansvar är ett försök att anpassa svensk lag till ett EU-direktiv från 2014 om utstationering. Syftet med direktivet är att säkerställa att utstationerade arbetstagare skyddas.

Frågor och svar 

Varför säger Sveriges Byggindustrier nej till regeringens lagförslag om Entreprenörsansvar?
Regeringens lagförslag innebär ännu en börda för landets småföretagare. Vi ser en stor risk att mindre byggföretag slås ut, att nya företag får mycket svårare att etablera sig på byggmarknaden och att byggkostnaderna ökar. Dessutom urholkas den svenska modellen.

Varför riskerar småföretagen att slås ut?
Med lagen riskerar små företag få senare betalning. Eftersom småföretagens marginaler många gånger är små riskerar det att leda till likviditetsproblem som kan leda till konkurs. Förslaget kommer att generera en ny affärsrisk som varje uppdragsgivare måste ta hänsyn till i sitt affärsupplägg vid anlitande av underentreprenörer.

Varför skulle nya företag få svårt att etablera sig?
Med lagförslaget innebär varje affärsrelation en ökad risk för varje uppdragsgivare att ta hänsyn till vid anlitande av underentreprenörer. Det betyder att gamla beprövade aktörer framöver kommer att gynnas på bekostnad av nystartade småföretag som inte har hunnit etablera sitt namn på den svenska byggmarknaden. Dessa riskerar att få svårare att användas som underentreprenörer hos de stora aktörerna, som oftast vinner upphandlingen av större projekt.

Varför ökar byggkostnaderna?
Bostäder riskerar bli dyrare då svenska byggföretag behöver ta höjd för risken av oförutsedda lönefordringar. Ökade byggkostnader kommer också att uppstå som följd av ny administration, ökad regelbörda och fördröjda betalningstidpunkter.

Enligt regeringen skapar detta lagförslag ”ordning och reda” i byggbranschen. Hur kan man vara emot det?
Sveriges Byggindustrier representerar 3.500 byggföretag. För våra medlemmar är sund byggbransch ett av fyra prioriterade mål. Vi ser inte hur lagförslaget kommer att ha någon större betydelse i kampen för en sund byggbransch. Oseriösa företag kommer fortsätta hitta kryphål. Att regeringen kallar sin nya lag entreprenörsansvar ändrar därför inte det faktum att det är ett hot mot många av de svenska småföretag som är våra medlemmar.

Vad föreslår Sveriges Byggindustrier i stället?
Huvudsyftet med lagförslaget är att skydda enskilda arbetstagare som är utstationerade. Sveriges Byggindustrier vill i stället införa en försäkringslösning som garanterar alla i svensk byggbransch att få ut sin lön och som är en del av det statliga lönegarantisystemet. Vår modell säkerställer kollektivavtalens ställning och vidmakthåller civil- och arbetsrättsliga principer. Så värnas både småföretagen och de anställda.

Är några företag undantagna från lagförslaget?
Enmansföretag och bemanningsföretag omfattas sannolikt inte.

Kommer kollektivavtalets Huvudentreprenörsansvar gälla även om regeringen får igenom sin proposition?
Nej, går lagstiftningen igenom kommer Byggavtalets skrivningar om Huvudentreprenörsansvar inte längre att gälla. Därmed undergräver regeringen den svenska modellen.

Vad är erfarenheten från Huvudentreprenörsansvaret?
Sedan lagen om Huvudentreprenörsansvar infördes i kollektivavtalet har inga oegentligheter kunnat påvisas.

Om problemet nu är väldigt begränsat – vad är då problemet med att införa en lag?
Problemet är att lagförslaget innebär en ökad risk i varje affärsrelation. Den ökade risken måste varje uppdragsgivare ta hänsyn till vid anlitande av underentreprenörer, vilket innebär att byggkostnaden kommer att öka.

Vad är största skillnaden mellan kollektivavtalets Huvudentreprenörsansvar och lagstiftarnas lagförslag om Entreprenörsansvar?
En stor skillnad är att vi i kollektivavtalet har ett utredningsansvar om oegentligheter inskrivet. I lagstiftningen gäller betalningsansvar direkt.

Hur mycket ska huvudentreprenören betala ut till en arbetstagare vid en lönefordran?
Det är svårt att uppskatta hur stor kostnaden i realiteten blir. Arbetstagaren får begära ersättning för 3 månaders utebliven lön. Ersättningen beräknas individuellt utifrån löntagarens lön. Till detta kommer utredningskostnader för huvudentreprenören.

Hur lång hanteringstid har uppdragsgivaren från det att arbetstagaren/dess fackliga organisation har påtalat en utebliven lön?
7 helgfria vardagar från att uppdragsgivaren mottar underrättelse. Huvudentreprenören blir ansvarig efter ytterligare 7 dagar om uppdragsgivaren inte betalar.

Vilka bevis/belägg behöver arbetstagare/dess fackliga organisation uppvisa på utebliven lön?
Det är uppdragsgivaren och huvudentreprenören som ska ta fram bevisning för att påvisa att korrekt lön har betalats ut till arbetstagaren. Varken uppdragsgivaren eller huvudentreprenören sitter på den här informationen. Risken är att det blir enorma utredningskostnader som följd.

Vad händer om en underentreprenör går i konkurs?
Om en underentreprenör går i konkurs eller hamnar i ekonomiskt obestånd kan arbetstagaren vända sig till uppdragsgivaren eller huvudentreprenören för att få ut lönen. Ansvaret träder in oberoende av konkurs.

Har regeringen ändrat mycket sedan remissen?
Nej, lagförslaget är i huvudsak detsamma. Det är endast redaktionella/ språkliga förändringar i lagrådsremissen och således inga ändringar i sak.

Var befinner sig frågan i processen?
Regeringen har precis presenterat en lagrådsremiss. Enligt propositionslistan avser man att lägga fram ett lagförslag den 5 april för att kunna fatta beslut under våren.

När ska lagen börja gälla?
Regeringens förhoppning är att lagen ska tas av vårriksdagen, senast i juni, och börja gälla från den 1 augusti 2018.

Lagen finns i Norge och Tyskland. Varför inte i Sverige?
I Norge har ett system med entreprenörsansvar i byggbranschen varit i kraft sedan 1 januari 2010. Systemen skiljer sig åt i olika länder på avgörande punkter:

  • Tyskland har lagstadgad minimilön som reglerar nivån på kraven i ett ansvar.
  • Norge har allmängiltigförklarat stora delar av byggmarknaden vilket även påverkar nivån.
  • Norge har även infört poseplikt som en del av entreprenadansvaret, vilken innebär rätt till insyn i underentreprenörens ekonomi. Detta tror Sveriges Byggindustrier är mycket negativt för konkurrensen och affärsstrukturen.
  • Den svenska regeringens förslag innebär ansvar för faktisk lön. Med våra svenska system för ackord, med till exempel tvistenotor, kan lagförslaget innebära att uppdragsgivaren blandas in i lönetvistehanteringen. 
  • Det har framkommit att den totala utbetalade ersättningen i Oslo med omnejd har varit i storleksordning 4 mNok, vilket signalerar att problemet som lagen säger sig lösa inte är så stort och att metoden inte är effektiv mot de verkliga problemen.

Stämmer det att Sveriges Byggindustrier inte velat diskutera utformningen av lagen med Arbetsmarknadsdepartementet?
Nej, vi har haft flera möten med Arbetsmarknadsdepartementet. Vid dessa har vi påvisat problemen med lagen samt lagt fram en alternativ lösning. Men det är inget som departementet har valt att lyssna på. Detta är tredje gången ett liknande förslag om entreprenörsansvar presenteras.

Vilka omfattas av entreprenörsansvaret?
Bygg- och installationssektorn i Sverige består av cirka 100.000 företag och 350.000 arbetstagare. Samtliga anställda, yrkesarbetare och tjänstemän, utstationerade och inhemska arbetstagare i svensk byggbransch omfattas av entreprenörsansvaret.

skriv ut
epost
Share
skriv ut