Totalstopp för byggandet om skuldkvotstak införs
Totalstopp för byggandet om skuldkvotstak införs
Foto: Henry Cohen
Bostäder & Infrastruktur 2015-11-06

Totalstopp för byggandet om skuldkvotstak införs

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen argumenterar för att införa ett skuldkvotstak. Syftet är att begränsa hushållens skulder. Men att införa ett sådant tak skulle snabbt resultera i ett annat mycket stort problem – ett stopp för bostadsbyggandet. Detta i en tid när bostadsbristen är större än på mycket länge, skriver Ola Månsson, vd, tillsammans med Fredrik Isaksson, chef BI Analys på DN Debatt.

Sedan den statliga bostadsfinansieringen upphörde ligger i dag kostnaden för bostadsproduktion helt och hållet hos hushållen själva. När vi analyserat vad som konkret driver produktionstakten blir det tydligt att det är hushållens betalningsförmåga som påverkar nyproduktionen av bostäder. Det innebär exempelvis att försämrade låne- och finansieringsmöjligheter får som direkt effekt att det byggs färre bostäder.

Ett skuldkvotstak, som nu föreslås av Finansinspektionen, skulle sannolikt innebära ett totalstopp för bostadsbyggandet. Faktum är att ett skuldkvotstak på 400-600 procent, som Riksbanken respektive Finansinspektionen skissar på, innebär att många hushåll med normala inkomster inte skulle kunna låna till sitt bostadsköp ens om marken var gratis.

Är då inte hushållens skuldsättning ett problem som ändå måste åtgärdas? Klart är att hushållen lånar allt mer. Men vi menar också att de jämförelser med andra europeiska länder som lagts fram bortser ifrån en del centrala aspekter. Man tar exempelvis inte hänsyn till att svenska hushåll har en betydande tillgång i form av socialförsäkringsavgiften eller att Sverige har ett helt annat skatte- och välfärdssystem än flertalet jämförelseländer, vilket kraftigt påverkar beräkningen av hushållens disponibla inkomster. Skuldökningen hos hushållen förklaras dessutom i stor utsträckning av att allt fler äger sin bostad medan färre hyr sin bostad.

Att Finansinspektionen dessutom vill reglera hur stor del av hushållets inkomst som är lämplig att lägga på räntor och amorteringar tycker vi bör diskuteras. En bedömning av detta görs redan av hushållen tillsammans med bankerna. Vill vi verkligen att myndigheter ska detaljreglera hur vi ska använda vår inkomst? Genom ett förslag på tvingande amorteringar vill man bestämma hur hushållen ska spara. Ovanpå det vill man nu också bestämma hur stor del av vår konsumtion vi ska få lägga på boendet. Vem ska bestämma hur mycket vi får lägga på nöje jämfört med livsmedel och barnens skolgång?

Sverige befinner sig mitt i en akut bostadskris. Regeringen har satt upp ett mål om att bygga 250 000 nya bostäder till 2020, ett mål som flera bedömare menar är alldeles för lågt. Trots detta visar våra beräkningar att det kan bli svårt att nå. I år beräknas visserligen 45 000 bostäder byggas, men redan nästa år spås trenden vika av och det är en följd av kortsiktiga åtgärder, såsom amorteringskrav och skattehöjningar.

Vill våra politiker i det läget verkligen införa nya åtgärder som ytterligare dämpar eller till och med helt stoppar bostadsbyggandet? Det är viktigt att vi inte genomför ogenomtänkta och kortsiktiga åtgärder. Vi befarar att effekten av de förslag som presenterats blir att bostadsbristen förvärras. Vi är beredda att diskutera en ny bostadspolitik. Men det måste vara långsiktiga hållbara åtgärder, inte kortsiktiga och klåfingriga lösningar som stoppar bostadsbyggandet här och nu.

Mer information

skriv ut
epost
Share
skriv ut

KONTAKT

Ola Månsson, vd

Fredrik Isaksson, chef BI Analys

Filtrera Regionvis
Norra norrland Södra norrland Mellan Öst /vast Syd

TWITTER