Sveriges Byggindustriers kommentar på konkurrensutredningen.
Foto: Anna Hollqvist
Bostäder & Infrastruktur 2015-12-15

Sveriges Byggindustriers kommentar på konkurrensutredningen

Det är bra att konkurrensen i vår sektor och dess påverkan på bostadsbyggandet granskas. Precis som konkurrensutredningen lyfter fram är det centralt med en mångfald av aktörer på bostadsmarknaden.

Byggbranschen är en stor och viktig arbetsgivare i Sverige. Total sysselsätter byggindustrin 312 000 personer och omsätter cirka 500 miljarder vilket är cirka 14 procent av Sveriges BNP. Det är framför allt de mindre företagen som driver byggbranschen framåt. 94 procent av alla byggföretag har färre än 10 anställda, dessutom är byggbranschen viktig för tillväxten av nya företag, under 2012-2013 återfanns 10 procent av alla nystartade företag inom byggindustrin.

Mellan åren 2000 och 2014 har antalet registrerade byggföretag ökat från cirka 53 000 till 97 000 bolag. Av dessa bolag är 56 000 egenföretagare.

Antal anställda i de fyra stora börsnoterade byggföretagen var 2012 cirka 35 500. Det motsvarar lite drygt 10 procent av de totalt 312 000 sysselsatta i hela byggindustrin. Det byggföretag med flest antal anställda i Sverige motsvarande 4 procent av den totala sysselsättningen i branschen, vilket knappast kan anses som en marknadsdominerande ställning. Detta tyder på att konkurrensen på den svenska byggmarknaden har alla möjligheter att vara väl fungerande.

Många bra förslag

De förslag som rör kommunernas planarbete visar att det finns förbättringspotential i befintligt regelsystem. Utredningen pekar på flera känsliga delar av tillämpningen av plan- och bygglagen. Riksintressets påverkan på utbudet av byggbar mark, alltför detaljerade och oflexibla detaljplaner, olika tillämpning av PBL mellan kommunerna och kringgående av lagen mot kommunala särkrav är bara några exempel.

Ett annat intressant förslag är att möjliggöra någon form av ”typgodkännande” så att hus kan byggas enklare i hela landet. Det skulle förenkla bygglovsprövningen för kommunerna och frigöra resurser.

Förslaget att kommunen ställer villkor på byggherren att använda befintliga byggrätter i samband med att nya markanvisningar ska göras kan i vissa fall vara berättigat. Det ska dock finnas i åtanke att husbyggen är en riskfylld affär med många faktorer som kan påverka igångsättningen. Konjunkturläge, arbetsmarknadssituation och ränteläge är övergripande faktorer som spelar in. På lokal nivå kan det röra sig om infrastrukturinvesteringar eller politiska beslut som påverkar tidpunkten för när spaden sätts i marken.

Flera av förslagen från konkurrensutredningen är bra. Det bakomliggande problemet är dock att det under lång tid byggts för få bostäder i Sverige. Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp om bostadspolitiken över lång tid och inte tro att ändringar inom bara ett område eller tillfälliga insatser är lösningen.

Kommunernas markpolitik hindrar bostadsbyggandet

Enligt utredningen har många av bostadspolitikens utmaningar tydlig koppling till kommunernas markpolitik och de särkrav de ställer på byggandet. Vi håller med om att tillgången till byggbar mark är en förutsättning för bättre konkurrens och ökat bostadsbyggande. För att göra det möjligt för fler aktörer att få marktillgång är det centralt att arbeta med effektivisering av kommunernas arbete. Vi delar också utredningens konstaterande att kommunerna har stora möjligheter att påverka utbudet av byggbar mark och därigenom markkostnaderna. I många kommuner är resurserna som krävs för en smidig planhantering en trång sektor. Det är viktigt att utredningen pekar på att kommunerna fortfarande ställer mer långtgående krav på de bostäder som byggs än vad byggreglerna kräver. Detta ökar kostnaderna och motverkar ett rationellt byggande.

Man bör dock ha i åtanke att om målet är att åstadkomma sänkta kostnader genom ett ökat inslag av industriellt byggande kan ett ökat antal entreprenörer bli motsägelsefullt eftersom ett industriellt byggande kräver repetition och större volym för att kunna nå fördelar. Större projekt ger skalfördelar och är mer kostnadseffektiva av den anledningen.

Precis som utredningen påpekar finns det flera strukturella utmaningar rörande kommunal mark. Det råder ett bristande utbud av kommunal mark och planprocesserna är långa. Det är positivt att utredningen pekar på att kommunernas markpolitik och markanvisningar har en alltmer betydande roll för bostadsbyggandet. Att arbeta för att öka utbudet av kommunal mark är ett sätt att skapa bättre förutsättningar för fler aktörer och ett ökat bostadsbyggande.

Vår omvärld

Bostadsmarknaden omger sig av en komplex och föränderlig omvärld. Det finns flera omvärldsfaktorer som påverkar beslut av bostadsbyggande. På makronivå rör det konjunkturläge, arbetsmarknadsläge och räntenivåer. På lokalnivå handlar det om investeringar i infrastruktur och politiska beslut. Den svenska plan- och byggprocessen är lång ur ett internationellt perspektiv och det är också en förklaring till att byggherrar har mark i olika planskeden. Enligt utredningen behöver inte byggföretagens markägande vara negativt för konkurrensen om andra byggherrar också har tillgång till byggbar mark i tillräcklig omfattning.

Några få byggherrar dominerar marknaden – viktigt att underlätta för de mindre företagen

Byggherrarnas strategier är framförallt inriktade på högprissegement. En förklaring är att det har varit lönsammare att bygga bostadsrätter än hyresrätter på grund av efterfrågan och den reglerade hyresmarknaden. Ytterligare en förklaring är att de höga kostnaderna att delta i offentliga upphandlingar av bostadsbyggande kan hindra nya anbudsgivare från att delta och gynnar etablerade aktörer. Precis som utredningen lyfter fram finns ett behov att på det kommunala planet underlätta för mindre eller nya företag att etablera sig på marknaden.

De största byggföretagens markinnehav är betydande. Bakomliggande förklaringar till fördelningen av markinnehaven är strukturella. Det finns utmaningar för inträdande företag att få tillgång på byggbar mark på kort till medellång sikt. Att arbeta för att få mark är både tids- och kapitalkrävande och processen kan, precis som utredningen beskriver, upplevas som osäker.

Stockholm skiljer sig från resten av landet

Idag har vi en situation där de fyra största byggherrarna har en betydande marknadsandel av marknaden för bostadsrättsbyggande i Stockholm. Stockholms bostadsmarknad har egenskaper som särskiljer sig från övriga storstadsområden, vi har exempelvis sett att markpriser har stigit kraftigt och det är skillnad på markkostnaden för bostadsrätter och hyresrätter, där kostnaden för hyresrätter är betydligt lägre. Den demografiska utvecklingen med inflyttningen till Stockholmsregionen har också påverkat utvecklingen. Centrala lägen blir attraktiva för byggherrar eftersom det finns en hög efterfrågan på bostäder i dessa lägen. En bidragande faktor till den starka efterfrågan i Stockholm är också utvecklingen på arbetsmarknaden.

Våra invändningar

Något vi saknar med utredningen är en djupare jämförelse av konkurrensförhållandena mellan olika länder. Utredningen pekar på att några förhållanden inte är unika för Sverige. Vi delar utredningens tankar att det är viktigt att följa hur andra länder hanterar frågorna. Det är lämpligt för Boverket och/eller Konkurrensverket att utreda detta vidare.

Stora delar av utredningen beskriver branschens struktur och hur den förändras, ofta med avsaknad av källhänvisning/faktaförteckning. Men det finns fakta om detta att tillgå. Läs till exempel gärna vår rapport Myter om den osunda konkurrensen i byggbranschen.

Byggbranschen är en jämförelsevis vital bransch. De nystartade företagen sysselsätter i genomsnitt fler än i exempelvis tillverkningsindustrin medan konkurserna främst omfattar företag med färre anställda i högre grad inom bygg- än tillverkningsindustrin.

Mer information

skriv ut
epost
Share
skriv ut

KONTAKT

Ola Månsson, vd

Filtrera Regionvis
Norra norrland Södra norrland Mellan Öst /vast Syd

TWITTER