Kostnader

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Kostnader i ett bostadsprojekt

bostprojekt.png

Källa: SCB, BI

Produktionskostnad är den totala kostnaden för ett byggprojekt efter att alla led i byggprocessen är inräknade; markförvärv, projektering, kommunala avgifter, kontroll, besiktning, garantier, försäkringar, kreditivränta, entreprenadarbeten och mervärdesskatt.

Den totala produktionskostnaden i ett bostadsprojekt kan delas upp i

  • Markkostnad

  • Byggkostnad

  • Byggherrekostnad

Mark- och materialkostnad är betydande delar av den totala produktionskostnaden och båda har ökat som andel av totalkostnaden under de senaste åren.

Byggkostnad avser mark- och schaktningsarbeten, uppförande av byggnaden samt grov- och finplanering av marken. I byggkostnaden ryms också anslutningskostnader för el, fjärrvärme och kabel-tv.

Med byggherrekostnad avses huvudsakligen projektering, kreditiv (räntekostnad) och byggherrens egen administration.

Diagrammet återger de olika kostnadsposternas andel för flerbostadshus och baseras på projekt byggda under 2003.

Produktionskostnadens utveckling

prodkostutv.png

Källa: SCB, BI 

Produktionskostnaden för flerbostadshus ökade med 151 procent till 37 808 kronor per kvadratmeter under perioden 1998-2014. Byggkostnaden utgjorde 80 procent av produktionskostnaden år 2014 och det är framför allt denna som påverkat utvecklingen. Relativt sett ökade dock markkostnaden mer än byggkostnaden och har därmed påverkar den totala produktionskostnaden i allt större grad. Detta är särskilt tydligt efter 2006.

Markkostnadens andel av den totala produktionskostnaden ökade från 11 till 20 procent under perioden 1998-2014. Markkostnaden steg då med 345 procent till 7 582 kronor per kvadratmeter lägenhetsarea, medan byggkostnaden ökade med 127 procent.

Den viktigaste förklaringen till att markkostnaden skjutit i höjden är att markägare har börjat ta mer betalt. Kommunerna är de aktörer som har störst möjlighet att påverka kostnaden eftersom de sitter på planmonopolet och därmed kan påverka prisutvecklingen genom att styra utbudet av mark. Detta kan tydligt utläsas av SCB:s statistik som visar en stor skillnad mellan markkostnaden för bostadsrätter och för hyresrätter. För bostadsrätter var den 9 894 kronor per kvadratmeter lägenhetsarea, medan den var 3 334 kronor för hyresrätter år 2014. Kostnaden för hyresrätter var därmed drygt en tredjedel av den för bostadsrätter. Motsvarande jämförelse för 1998 visar att skillnaden då var betydligt mindre och att kostnaden för hyresrätter var 60 procent av den för bostadsrätter.

Den viktigaste förklaringen till byggkostnadens ökning under perioden 1998-2014 är stigande materialpriser, vilka till stor del bestäms på den internationella marknaden. 

Faktorsprisindex för flerbostadshus

faktorpris.png

Källa: SCB, BI

I faktorprisindex (FPI) ingår kostnad för material, arbetslöner, maskiner, transporter, drivmedel och elkraft, vilket utgör entreprenörens omkostnader. Sedan ingår även byggherrekostnader i FPI. I diagrammet återges utvecklingen för FPI totalt samt dess olika delkomponenter. 

Mellan 1990 och 2014 ökade FPI för flerbostadshus med 94 procent eller 2,8 procent i genomsnitt per år. I mitten av 1990-talet ökade FPI med drygt 6 procent, men sedan dämpades ökningstakten och låg runt 3 procent ett antal år. Efter 2003 och fram till finanskrisen 2008 var det en stadig uppgång med i genomsnitt på 4,3 procent per år.

Kostnaden för material hade den kraftigaste utvecklingen under perioden 1990-2014 och steg då med 138 procent, vilket motsvarar 3,7 procent i genomsnitt per år. Utvecklingen dämpades till 1,6 procent mellan 2008 och 2009 för att året efter mer än fördubblas. Därefter har ökningstakten avtagit och 2014 låg den på drygt 1 procent.

Kostnaden för arbetslöner steg kraftigt i slutet av 1980-talet (10-11 % per år), men mattades av och till och med minskade under 1990-talets lågkonjunktur. Ökningstakten sedan millennieskiftet i genomsnitt legat på 2,6 procent per år.

Fram till 2004 utgjordes byggherrekostnaden till hälften av kreditiv (räntekostnader), men efter en översyn av vikterna i FPI sjönk andelen till knappt 30 procent. I diagrammet avspeglas ränteändringar därför tydligare före än efter 2004. Till följd av finanskrisen sjönk kostnaderna med 9 procent mellan 2008 och 2009. Därefter har de stigit och 2014 låg de något över 2008 års nivå (111 jmf med 110 för 2008).

Drift- och underhållskostnader för flerbostadshus

driftunderhall.png

Källa: SCB

Kostnader för flerbostadshus kan delas in i drift, kapital och underhåll. Uppgifter för kapital saknas och kan därför inte återges. Underhållskostnaden är ungefär hälften så stor som driftskostnaden (dvs. alla tårtbitar förutom underhåll i diagrammet).

Den genomsnittliga driftskostnaden (exklusive kapitalkostnader) för en hyresrätt i ett flerbostadshus uppgick till 408 kronor per kvadratmeter 2013. Administration och fastighetsskötsel, som var den största delposten, uppgick till 157 kronor och uppvärmningen till 116 kronor per kvadratmeter.

De kommunala bostadsföretagen hade en högre kostnadsnivå än de privata fastighetsägarna. För de kommunala bolagen uppgick driftskostnaden i genomsnitt till 447 kronor per kvadratmeter, varav 186 kronor utgjorde kostnad för administration och fastighetsskötsel. Motsvarande kostnad för de privata företagen stannade på 369 kronor, varav 128 utgjorde kostnad för administration och fastighetsskötsel.

Uppvärmningskostnaden var något högre för privata bostadsföretag (118 kr/kvm) i jämförelse med de kommunala (114 kr/kvm). Kommunala företag hade däremot väsentligt högre underhållskostnader, 253 kronor per kvadratmeter jämfört med 153 kronor för privata.

Jämförelsetal avseende kapitalkostnader för privatägda fastigheter saknas på grund av att tre statistikvariabler – räntor, lån och avskrivningar – inte längre kan mätas. Orsaken är att företagen i ökande grad frångått särredovisning av räntor och lån på fastighetsnivå, vilken är den nivå som mätningen tidigare gjorts på inom den privata gruppen. Det har också blivit svårare att inhämta data avseende avskrivningar.

Boendekostnades andel av disponibel inkomst

boendedisp.png

Källa: SCB, KI

Den totala boendekostnadens andel av disponibel inkomst uppgick till 23 procent år 2014, varav 5,1 procentenheter utgjorde energikostnader.

I början av 1990-talet fick hushållen en stor kostnadsökning beroende på en omfattande skattereform samtidigt med en kraftig neddragning av bostadssubventionerna. Sänkta inkomstskatter finansierades bland annat genom sänkta skatteavdrag för räntor och lägre räntebidrag. Momsen på byggandet höjdes liksom förmögenhetsskatten. Samtidigt infördes moms på energi, förvaltning, vatten, avlopp och sophantering. Hushållens inkomstutveckling var dessutom svag. Sammantaget ledde detta till att hushållens boendekostnader steg till 31 procent av den disponibla inkomsten år 1997.

När hushållen sedan kunde öka sina realinkomster och räntenivåerna sjönk, bröts denna uppåtgående trend. Sedan 2011 har hushållens boendekostnader legat strax under 25 procent av den disponibla inkomsten.

Nyheter - statistik
2017-07-25

Fakta om utrikes födda i byggbranschen

Inom byggindustrin är andelen utrikes födda lägre än inom övriga näringsgrenar. Skillnaderna har dock minskat över tid. Till största delen kommer de utrikes födda i byggindustrin från europeiska länder. 

Läs mer
2016-09-26

Peab återigen största byggföretaget på den svenska marknaden

Peab följt av Skanska och NCC är de tre största byggföretagen efter nettoomsättning på den svenska marknaden. Det visar årets rapport över de 50 största bygg- och anläggningsföretagen från Sveriges Byggindustrier. Ny på listan över de tio största företagen är Serneke Group, på plats nummer 8.  

Läs mer
2016-01-20

Fakta om byggandet 2015

En väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är av väsentlig betydelse för Sveriges tillväxt, utveckling och välstånd. Den tillhandahåller de fysiska förutsättningarna för boende, transporter, industrins produktion samt samhällsservice.

Läs mer
skriv ut