Arbetsmiljö

Klicka på diagrammen för större bild.

Arbetsolyckor inom byggindustrin

olyckor.png

Källa: Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd (BCA)

Arbetsolycksfrekvensen minskade 2014 jämfört med närmast föregående år, från 11,5 till 10,3. Frekvensen de senaste fyra åren har ändrats obetydligt och legat på en ganska konstant nivå omkring 11,5, men har nu alltså sjunkit till nästan historiskt lägsta nivå igen. Den historiskt lägsta nivån hittills nåddes år 2009 på 10,2. Det registrerade antalet olyckor[1] år 2014 minskade till 1 779 medan frekvensen (antal olyckor/1000 sysselsatta) alltså minskade från 11,5 till 10,3. Detta är en minskning av olycksfrekvensen med drygt 10 procent från föregående år. Den långsiktiga trenden för olycksfrekvensen är också sjunkande (se diagrammet ovan). 

Av arbetsolyckorna är det skador från verktyg och redskap som dominerar med 341 (29 %). Andra vanliga olyckor är också kroppsrörelse med fysisk överbelastning 260 (15 %), fall från höjd med 248 (14 %), ras och materialfel 208 (12 %), fall på samma nivå (snubbling) 184 (10 %), samt maskinskador 149 (8 %).

Kraftigaste minskningen från föregående år finns i kategorin förlorad kontroll över hanterat föremål (ned 18 %). Samtliga kategorier har minskat eller är i stort sett oförändrade.

Under 2014 inträffade 5 dödsfall vid arbetsplatsolyckor som drabbade personal i privata företag verksamma inom bygg- och anläggning. Det är ett fall mer än 2013, men klart under genomsnittet för perioden 1994-2014 (7,5 st.).


[1] Som arbetsolyckor räknas olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller på den plats där arbetstagaren vistas för arbetsgivarens räkning. Alla olycksfall som lett till minst en dags sjukskrivning ingår i statistiken. I begreppet arbetsskador ingår även trafikolycksfall (dvs. olyckor vid färd till, från och mellan arbetsplatser). Trafikolycksfall som inträffat utanför arbetstiden (färdolycksfall) redovisas inte efter bransch och ingår därför inte i den redovisade statistiken.

Arbetssjukdomar inom byggindustrin

sjukdomar.png

Källa: Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd (BCA)
*Hacket i kurvan 2002 beror på en förändring av rutiner för skaderegistrering.

För arbetssjukdomar[1] har trenden under 2000-talet med snabbt sjunkande frekvens fortsatt under 2014. Antalet registrerade fall för år 2014, 403, är en minskning med 52 fall sedan föregående år. Samtidigt har frekvensen (fall/1000 sysselsatta) minskat till 2,3, det vill säga samma rekordlåga nivå som 2012.

I särklass vanligast är fortfarande belastningssjukdomarna med 230 fall (57 %), vilket är 22 fall färre än år 2013. Antalet bullerskador inklusive vibrationsskador har minskat med 29 fall till 111 (27 %). Anmälda skador av kemiska ämnen har minskat till 20 fall (5 %). Skador av sociala eller organisatoriska faktorer ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare, 19 fall (5 %).

Fördelningen av orsaker är i stort sett konstant över åren trots att totala antalet arbetssjukdomar har minskat stadigt sedan 2003.      


[1] Till arbetssjukdomar räknas sjukdomar som orsakas av annan skadlig inverkan, t.ex. belastningsfaktorer, kemiska ämnen, buller, vibrationer samt sociala eller organisatoriska förhållanden. Dessa är ej av den akuta karaktär som kännetecknar olycksfallen. 

Arbetsskador inom byggindustrin

pdf.gif Arbetsskador inom byggindustrin 2015

pdf.gif Arbetsskador inom byggindustrin 2014 

pdf.gif Arbetsskador inom byggindustrin 2013

pdf.gif Arbetsskador inom byggindustrin 2012

 Arbetsskador inom byggindustrin 2011

 Arbetsskador inom byggindustrin 2010

 Arbetsskador inom byggindustrin 2009

 Arbetsskador inom byggindustrin 2008

 Arbetsskador inom byggindustrin 2007

 Arbetsskador inom byggindustrin 2006

 Arbetsskador inom byggindustrin 2005

 Arbetsskador inom byggindustrin 2004

 Arbetsskador inom byggindustrin 2003

 Arbetsskador inom byggindustrin 2002

 Arbetsskador inom byggindustrin 2001

 Arbetsskador inom byggindustrin 2000

 Arbetsskador inom byggindustrin 1999

 Arbetsskador inom byggindustrin 1998

Arbetsskador i byggverksamhet

 Arbetsskador i byggverksamhet 2015

 Arbetsskador i byggverksamhet 2008

 Arbetsskador i byggverksamhet 2007

 Arbetsskador i byggverksamhet 2006

 Arbetsskador i byggverksamhet 2005

 Arbetsskador i byggverksamhet 2004

Övriga rapporter

 Förtidspensioneringar i byggindustrin

 Skyddshandskar i byggbranschen

 Varför lämnar byggnadsarbetare branschen?

 Vad betyder i byggbranschen förekommande fysiska exponeringar och psykosociala faktorer för risken att drabbas av besvär i rörelseorganen?

 Hjärtinfarkt och arbete som kranförare. En undersökning i Bygghälsokohorten.

Nyheter statistik
2017-07-25

Fakta om utrikes födda i byggbranschen

Inom byggindustrin är andelen utrikes födda lägre än inom övriga näringsgrenar. Skillnaderna har dock minskat över tid. Till största delen kommer de utrikes födda i byggindustrin från europeiska länder. 

Läs mer
2016-09-26

Peab återigen största byggföretaget på den svenska marknaden

Peab följt av Skanska och NCC är de tre största byggföretagen efter nettoomsättning på den svenska marknaden. Det visar årets rapport över de 50 största bygg- och anläggningsföretagen från Sveriges Byggindustrier. Ny på listan över de tio största företagen är Serneke Group, på plats nummer 8.  

Läs mer
2016-01-20

Fakta om byggandet 2015

En väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är av väsentlig betydelse för Sveriges tillväxt, utveckling och välstånd. Den tillhandahåller de fysiska förutsättningarna för boende, transporter, industrins produktion samt samhällsservice.

Läs mer