Infrastruktur

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Godstransportarbete per trafikslag

godstransporter.png

Källa: Trafikanalys, Trafikverket

Godstransportarbetet ökar totalt sett, men det är konjunkturkänsligt. Räknat i tonkilometer har det varit en uppgång med 130 procent under de senaste 50 åren. Till skillnad från persontrafikmarknaden har både sjöfart och järnväg relativt stora marknadsandelar. Det beror bland annat på att tunga malmtransporter går på järnväg och sjö samt att de går längre sträckor.

Fram till oljekrisen 1973 ökade både lastbils- och sjötransporterna avsevärt. Sjötransporterna minskade sedan fram till i början av 1990-talet, medan lastbilstransporterna ökade i långsammare takt. Den maximala lastbilsvikten ökade stegvis från 37 till 60 ton mellan 1974 och 1992 då det även beslutades att tillåta längre lastbilar. Höjningen av lastvikten och de längre lastbilarna medförde en rejäl kostnadsminskning. Efter 1992 ökade transportarbetet med lastbil kraftigt och nådde en topp på 42 procent av det totala godstransportarbetet 1999. Därefter sjönk marknadsandelen och uppgick till 37 procent 2010, vilket var lägre än för sjöfarten. Flygtransporternas vikt- och volymandel är marginell, men flygfrakten är viktig för värdefulla varor. Av denna anledning svarar flygfrakten för cirka 20 procent av det totala godsvärdet.

De ökande godstransporterna avspeglar uppgången för varuhandeln som har varit och är basen för Sveriges ekonomiska välstånd. Sedan 1950 har exporten ökat dubbelt så snabbt som BNP och under de senaste 25 åren har den ökat ännu snabbare. Tillgängligheten till effektiva, tillförlitliga och kapacitetsstarka system för godstransporter är en viktig förutsättning för att Sverige även i fortsättningen ska kunna dra fördel av den globala handelns expansion. Kraven på leveransprecision kommer successivt att öka.

Personatransportarbete per trafikslag

persontransporter.png

Källa: Trafikanalys, Trafikverket

Persontransportarbetet ökar stadigt över tiden. Under de senaste 50 åren har de totala transporterna i Sverige ökat i väsentligt snabbare takt än BNP. Som framgår av diagrammet hade personbilstrafiken en kraftig tillväxt fram till slutet av 1980-talet. Biltrafiken växte samtidigt som stora delar av järnvägsnätet lades ner.

Under senare delen av 1990-talet förbättrades både väg- och järnvägssystemen i och med att nya järnvägsetapper började tas i bruk. Efter det har även järnvägstrafiken ökat. Inrikes flygtrafik kom i gång i slutet på 1950-talet, men hade en blygsam volym under 1960-talet. Under 1970- och 1980-talen utökades flygtrafiken och resandet med inrikes flyg steg med närmare 600 procent mellan 1970 och toppåret 1990.

Persontransporterna, mätt i antalet personkilometer, har ökat nästan dubbelt så mycket som BNP under samma period. En förklaring är den tilltagande yrkesmässiga specialiseringen som innebär att människor rör sig i allt vidare kretsar kring sin bostad. Detta för att hitta ett arbete som motsvarar utbildning och arbetslivserfarenhet. De lokala arbetsmarknaderna (pendlingsregioner) har i och med detta minskat från 187 till 75 sedan 1970. För nästan alla kommuner inverkar pendling och regionförstoring positivt på kommunernas tillväxt, arbetskraftsförsörjning och lönenivåer.

Pendling och regionförstoring har visat sig öka det materiella välståndet och det ställs stora förhoppningar om att investeringar i infrastruktur och effektivare transportsystem ska möjliggöra en fortsatt snabb pendlingsutveckling.

Regionförstoring innebär inte bara längre resor till arbetet. Även i vårt övriga liv rör vi oss över större geografiska ytor. Fenomenet bidrar därför till att det totala resandet ökar. Det innebär att regionförstoring inte är förenlig med hållbar tillväxt om vi inte i andra avseenden än arbetspendlingen samtidigt kan minska resbehovet genom att exempelvis skapa förtätade och mer funktionsblandade stads- och förortsmiljöer. Detta kräver i sin tur en bättre samhällsplanering samt en fördjupad samverkan mellan olika statliga myndigheter och mellan olika lokala och regionala aktörer.

Nyheter - statistik
2017-11-10

Vad kostar det att bygga?

Vad är det egentligen som kostar när vi bygger bostäder? Hur mycket kan byggföretagen påverka kostnaderna? Just nu är det många som diskuterar varför det kostar så mycket att bygga nya hus. Vet DU vad det är som kostar? Vad marken kostar? Eller materialet? Och hur stor andel av produktionskostnaden står skatterna för? Se filmen

Läs mer
2017-10-12

30 största byggföretagen

Sveriges Byggindustriers årliga undersökning över de 30 största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige är färdigställd. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, kommenterar listan.

Läs mer
2017-07-25

Fakta om utrikes födda i byggbranschen

Inom byggindustrin är andelen utrikes födda lägre än inom övriga näringsgrenar. Skillnaderna har dock minskat över tid. Till största delen kommer de utrikes födda i byggindustrin från europeiska länder. 

Läs mer
skriv ut