Infrastruktur

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP

13.jpg

Källa: SCB och Sveriges Byggindustrier

En rad strukturella faktorer, bland annat glest befolkningsmönster och kraftigt urbaniseringstryck, talar för att Sverige borde investera relativt mycket i infrastruktur. Trots detta visar tillgänglig internationell statistik tämligen entydigt att Sverige under lång tid investerat mindre i infrastruktur än andra, mogna industriländer.

När ekonomin växer så ökar belastningen på vägar, spår, elnät, vatten- och avlopp med mera. Det innebär att det samlade värdet på infrastrukturen långsiktigt bör växa i samma takt som BNP. De senaste tre decennierna har dock värdet på infrastrukturen, enligt beräkningar från teknikkonsultbolaget WSP, ökat väsentligt långsammare än BNP. I slutet av 1970-talet motsvarade detta värde närmare 80 procent av BNP, men har sedan sjunkit och uppgår idag till omkring 60 procent.

De låga investeringsnivåerna framgår tydligt även när dagens infrastruktursatsningar sätts in i ett historiskt sammanhang. Under de senaste 50 åren har de samlade investeringarna i infrastruktur mer än halverats. Investeringarna uppgick till närmare 4 procent av BNP i mitten av 1960-talet. Under 1970- och 80-talen sjönk andelen kontinuerligt för att under de senaste två decennierna stabilisera sig på en nivå kring 1,0 procent av BNP.

Studeras utvecklingen sedan millennieskiftet kan det konstateras att infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP legat under 1 procent, 10 av de 17 senaste åren. Studeras utvecklingen i närtid kan det noteras att de statliga väginvesteringarnas andel minskat och de kommunala väginvesteringarnas andel tvärtom ökat. Detta förklaras främst av att bostadsbyggandet skjutit i höjden de senaste åren vilket fått till följd att den kommunala exploateringen av nya gator och vägar ökat. En annan förklaring är att kommunal medfinansiering av statlig infrastruktur ökat i omfattning de senaste åren.

Statliga utgifter infrastruktur

14.jpg

Källa: SCB

Merparten av den svenska transportinfrastrukturen finansieras via offentliga medel. Det handlar både om kommunal och statlig finansiering. Enligt kapitalförsörjningsförordningen, som reglerar hur olika utgiftsområden i staten finansieras, ska den ska den statliga infrastrukturen i huvudsak finansieras via årliga anslag. Ovanstående diagram visar hur de årliga anslagen till statlig infrastruktur utvecklats sedan 2007 i löpande priser. Vi ser här att de statliga utgifterna i infrastruktur ökat från dryga 30 miljarder 2007 till en bit över 50 miljarder 2016, dvs en öknings om 60 procent. Sätts utgifterna i infrastruktur i relation till statens totala utgifter att andelen legat på en stabil nivå mellan 4 till 6 procent under hela perioden. Att andelen som satsats på infrastruktur legat relativt stabilt under perioden innebär att medlen som allokeras till infrastruktur växt i samma takt som statens totala utgifter.

Hösten 2016 presenterade regeringen en ny infrastrukturproposition med ramar för perioden 2018-2029. Den sammanlagda ramen är 622,5 miljarder vilket är 100 miljarder mer än föregående proposition, perioden 2014-2025. Adderas även inkomster från trängselskatter om 52 miljarder får vi en summa på 674 miljarder kronor vilket innebär att de statliga utgifterna i genomsnitt kommer hamna på en nivå om 56 miljarder årligen under nästkommande planperiod.

Transportarbete 

Person- och godstransportarbete i Sverige, miljoner personkilometer resp. tonkilometer

15.jpg

Källa: SCB

Transportarbetet försöker åskådliggöra aktiviteten i transportsystemet. Måtten som används är person- respektive tonkilometer. En personkilometer innebär en förflyttning av en person en kilometer och på motsvarande sätt innebär tonkilometer förflyttning av ett ton gods en kilometer. Utgångspunkten är att mäta alla resor som startar eller slutar inom Sverige (utrikes) eller både startar och slutar i Sverige (inrikes). Även transitresor tas med i statistiken. Ett undantag är luftfarten där endast resor mellan svenska flygplatser ingår. Inrikesdelen av utrikesresorna saknas således i statistiken.

Både person- och godstransportarbetet har ökat över tid. Görs en jämförelse över tidsperioden 2000–2016 noteras att persontransportarbetet ökat från totalt 132.600 miljoner kilometer till 151.000 miljoner kilometer. Det innebär en ökning om 13 procent. Studeras utvecklingen av de olika transportslagen över samma tidsperiod noteras att antalet personkilometer på bana (järnväg, tunnelbana, pendeltåg) ökat mest, hela 52 procent. Persontransporter på väg har ökat med 10 procent under samma tidsperiod. Sjö- och luftfarten uppvisar däremot modesta tillväxttal om 2 respektive 3 procent.

Studeras i stället godstransportarbetet under samma tidsperiod ser vi att de ökat från 99.400 miljoner kilometer år 2000 till 108.000 miljoner kilometer år 2016. Det innebär en ökning om 8,5 procent. Studeras utvecklingen av de olika transportslagen över samma tidsperiod ser vi att antalet godskilometer på väg ökat med 11,5 procent. Godstransporterna på järnväg ökade med knappt 4,5 procent. Motsvarande ökning för sjö- och luftfarten var 7 respektive 3 procent.
Görs en sammanslagning av person- och godstransporterna konstateras att transportarbetet via väg dominerar, hela 71 procent av det totala transportarbetet 2016 gick på vägarna, 14 procent gick via banor (järnväg, tunnelbana, pendeltåg). Sjöfartens andel var lika stor som banorna det vill säga 14 procent. Endast 1,4 procent av det totala transportarbetet 2016 gick via luftfarten.

Mer infon om statistiken

Nyheter - statistik
2017-11-30

Fakta om civilingenjörer i bygg- och anläggningsbranschen

Anna Broman, analytiker på Sveriges Byggindustrier, redogör för statistik kring antalet personer som utbildar sig till civilingenjörer och hur många civilingenjörer som arbetar i bygg- och anläggningsbranschen. Se filmen

Läs mer
2017-11-10

Vad kostar det att bygga?

Vad är det egentligen som kostar när vi bygger bostäder? Hur mycket kan byggföretagen påverka kostnaderna? Just nu är det många som diskuterar varför det kostar så mycket att bygga nya hus. Vet DU vad det är som kostar? Vad marken kostar? Eller materialet? Och hur stor andel av produktionskostnaden står skatterna för? Se filmen

Läs mer
2017-10-12

30 största byggföretagen

Sveriges Byggindustriers årliga undersökning över de 30 största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige är färdigställd. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, kommenterar listan.

Läs mer
skriv ut

TWITTER