Energi och miljö

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Energianvändning i byggnader

energianvbyggnader.png

Figuren visar utvecklingen sedan 1983 vad gäller energianvändning i sektorn bostäder och service, samt antal graddagar i procent av ett normalår. Antalet graddagar visar om det är kallare eller varmare än normalt och påverkar energibehovet för uppvärmning. Sveriges totala energianvändning 2013 uppgick till 375 TWh. Energianvändningen i sektorn bostäder och service, där energi som används i byggverksamhet, bostäder, lokaler, jordbruk, skogsbruk och fiske samt för gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk ingår, var 147 TWh. Andelen som används i hushåll, offentlig verksamhet och övrig service (inklusive t.ex. belysning och reningsverk men exklusive byggverksamhet, jordbruk, skogsbruk och fiske) är 35 procent. I EU som helhet är andelen ca 40 procent.

År 2013 uppgick energianvändningen för byggverksamhet till 4,4 TWh. Energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler var 80 TWh, fördelat på 41 procent i småhus, 31 procent i flerbostadshus och 28 procent i lokaler. Energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler har minskat med nära 25 procent de senaste 30 åren. Användningen av hushållsel och driftel har dock ökat.

Det vanligaste uppvärmningssättet i småhus är elvärme, inklusive värmepumpar. Användningen av värmepumpar har tidigare ökat kraftigt, men ökningen har mattats av på senare år. I flerbostadshus är fjärrvärme det vanligaste uppvärmningssättet och används för cirka 85 procent av lägenhetsarean. Även i lokaler är fjärrvärme det vanligaste uppvärmningssättet. Oljeeldningen i byggnader är nästan helt utfasad.

Ju senare en bostad är byggd desto mindre är den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten. Utvecklingen drivs av krav i Boverkets byggregler (BBR) och från fastighetsägare, byggherrar och upphandlande myndigheter. Byggnadstekniken förbättras successivt, till exempel reduceras så kallade köldbryggor i klimatskalet med nya metoder samtidigt som fönster och installationer blir allt mer energieffektiva. Idag står varmvattenanvändning för en betydande del av värmebehovet.

Energikrav i Boverkets byggregler (BBR)

certifiering.png

Boverkets byggregler (BBR) anger att byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Byggreglerna gäller vid uppförandet av ny byggnad och för omfattande om- och tillbyggnader. Krav på byggnadens specifika energianvändning uttrycks i årligen köpt energimängd per kvadratmeter golvyta som värms till mer än 10⁰ C. Kraven är specificerade för bostäder och lokaler samt för fyra olika klimatzoner, där zon I är Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, zon II är Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län, zon III är Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala och Gotlands län samt Västra Götalands län utom kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Zon IV är Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö.

Diagrammet ovan visar energikraven i BBR 22 som gäller från den 1 mars 2015 med en övergångsperiod på ett år. Strängare krav gäller om byggnaden värms med el än om den värms på annat sätt. Motivet till detta är att el är en mer högvärdig energibärare än värme och att man kan få ut flera kilowattimmar värme av en köpt kilowattimme el om man använder den i en värmepump.

I BBR finns även krav på högsta tillåtna genomsnittliga värme-genomgångskoefficient, så kallat Um- värde, för byggnader. Kravet är 0,4 W/m2 och ⁰C för bostäder och 0,6 W/m2 och ⁰C för lokaler. Därutöver finns krav på högsta installerade eleffekt för uppvärmning i elvärmda bostäder och lokaler. För lokaler får energianvändningen ökas utöver värdena som anges i diagrammet för att kompensera för utökat ventilationsbehov, så kallat hygienluftflöde.

Energi från solfångare eller solceller på byggnaden behöver inte räknas in i den specifika energianvändningen om den används i byggnaden.

Nyheter - statistik
2017-11-10

Vad kostar det att bygga?

Vad är det egentligen som kostar när vi bygger bostäder? Hur mycket kan byggföretagen påverka kostnaderna? Just nu är det många som diskuterar varför det kostar så mycket att bygga nya hus. Vet DU vad det är som kostar? Vad marken kostar? Eller materialet? Och hur stor andel av produktionskostnaden står skatterna för? Se filmen

Läs mer
2017-10-12

30 största byggföretagen

Sveriges Byggindustriers årliga undersökning över de 30 största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige är färdigställd. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, kommenterar listan.

Läs mer
2017-07-25

Fakta om utrikes födda i byggbranschen

Inom byggindustrin är andelen utrikes födda lägre än inom övriga näringsgrenar. Skillnaderna har dock minskat över tid. Till största delen kommer de utrikes födda i byggindustrin från europeiska länder. 

Läs mer
skriv ut