Bygginvesteringar

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Totala bygginvesteringar

A.jpg

Källa: SCB, Sveriges Byggindustrier

Strecket indikerar ett brott i tidsserien p.g.a. nytt beräkningssätt av bostadsposten i nationalräkenskaperna

De totala bygginvesteringarna, dvs. ny- och ombyggnadsinvesteringar i fastigheter samt investeringar i anläggningar, uppgick till 458 miljarder kronor 2016. Med fastigheter avses allt från flerbostadshus och småhus till industri-, kontors- och offentliga lokaler. Bygginvesteringarna ökade kraftigt under 1950- och 1960-talen. Under 1970-talet och en bra bit in på 1980-talet hade svensk ekonomi betydande tillväxtproblem och byggmarknaden stagnerade. Under senare delen av 1980-talet ökade byggandet. Ökningen följdes av en dramatisk nedgång under 1990-talet. Från mitten av 1990-talet fram till 2007 återhämtade sig byggverksamheten och översteg då den investeringsvolym som noterades under 1970-talets första hälft [1]. Sedan kom finanskrisen hösten 2008 och investeringarna började åter falla. Först 2010, när ekonomin som helhet vände, började även bygginvesteringarna att stiga igen. Därefter blev det åter några tröga år innan bygginvesteringarna tog fart 2014.

Fram till början av 1990-talet var ny- och ombyggnad av bostäder den klart dominerande delmarknaden. Dess andel av de totala bygginvesteringarna var 57 procent åren 1991-1992, men minskade sedan dramatiskt och utgjorde endast 22 procent 1995 (25 % inräknat fritidshus och kostnader för ägarbyte). Trots ökningen under 2000-talets första decennium motsvarade bostadsinvesteringarna i bostäder knappt 40 procent av de totala bygginvesteringarna. Sektorns genomsnittliga andel för åren 1950-1990 uppgick till cirka 55 procent. De två senaste årens kraftiga uppgång för bostadsbyggandet har inneburit att bostadsinvesteringarna andel nu är 50 procent.

Lokaler består i huvudsak av kontors- och affärslokaler samt offentliga lokaler där exempelvis skolor och sjukhus ingår. Även tillverkningsindustrins byggnader ingår i denna delmarknad. Lokalers andel av de totala bygginvesteringarna ökade successivt från 22 till 40 procent under perioden 1950-2000. Därefter har de minskat och noterades till 31 procent år 2016.

Till anläggningar räknas vägar och gator, post- och telekommunikation, samfärdsel, vatten- och reningsverk samt el- och värmeverk. Under 1950-talet utgjorde denna delmarknad 20 procent av de totala bygginvesteringarna. Därefter sjönk den successivt och utgjorde 15 procent åren kring 1990. Den senaste 20-årsperioden har andelen uppgått till 23 procent i genomsnitt per år.


[1] I och med införandet av den nya europeiska standarden, ENS 2010, vid beräkning av BNP så är inte bygginvesteringarna från 1992 och bakåt helt jämförbara med volymerna från 1993 och framåt. En anledning är t.ex. att bostadsposten numera består av två ytterligare delkomponenter som den inte haft tidigare; Fritidshus och Kostnader för ägarbyte.

BygginvEsteringarnas andel av BNP

B.jpg

Källa: SCB, Sveriges Byggindustrier

Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets ekonomiska utveckling. Investeringar i byggnader och anläggningar leder till efterfrågan på varor och tjänster inom många andra delar av samhällsekonomin under en lång period.

Bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) låg i mitten av 1960-talet runt 16 procent. Därefter sjönk den trendmässigt till som lägst knappt 6 procent i slutet av 1990-talet. I början av 2000-talet skedde en viss återhämtning och 2016 hade bygginvesteringarnas andel av BNP ökat till 10 procent.

Anledningen till att investeringsandelen sjönk under en lång period var bland annat en allmänt svag utveckling av den svenska ekonomin som slog relativt hårt mot just byggsektorn. En annan viktig förklaring är de stora skattehöjningarna på byggande och boende i samband med skattereformen i början av 1990-talet. Detta – i kombination med en överhettning på fastighetsmarknaden under andra hälften av 1980-talet – ledde till att bostadsbyggandet kollapsade och bygginvesteringarna rasade under 1990-talets första hälft. Uppgången fram till 2007 förklaras främst av ökade nyinvesteringar i bostäder. Nedgången under 2008-2009 beror till stor del på de kraftigt minskade investeringarna i nya bostäder. Uppgången efter finanskrisen drevs först av nyinvesteringar i bostäder och sedan av nyinvesteringar i lokaler och anläggningar. Från 2013 och framåt drivs uppgången åter av nyinvesteringar i bostäder.

Totala bygginvesteringar

Fördelning per län 2016

G.jpg

Källa: Byggfakta, Sveriges Byggindustrier

En regional fördelning visar att Stockholms län stod för 37 procent (169 miljarder kr) av de totala bygginvesteringarna 2016. Västra Götalands andel uppgick till 16 procent och Skånes till 12 procent. Tillväxtlänen Uppsala och Östergötland låg på 5 respektive 4 procent. Gotland hade den lägsta andelen, 0,3 procent.

De tre storstadslänen svarade för sammanlagt 65 procent av bygginvesteringarna 2016 och det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med 2005. Uppgången beror delvis på sambandet mellan byggande och befolkningstillväxt. Under nämnda period ökade befolkningen med 20, 13 respektive 9 procent i Stockholms, Skånes respektive Västra Götalands län. Övriga län hade en genomsnittlig uppgång med 6 procent. Det är därför naturligt att behovet av bostäder, lokaler och infrastruktur också är störst i storstadsområdena.

Nyheter - statistik
2017-11-30

Fakta om civilingenjörer i bygg- och anläggningsbranschen

Anna Broman, analytiker på Sveriges Byggindustrier, redogör för statistik kring antalet personer som utbildar sig till civilingenjörer och hur många civilingenjörer som arbetar i bygg- och anläggningsbranschen. Se filmen

Läs mer
2017-11-10

Vad kostar det att bygga?

Vad är det egentligen som kostar när vi bygger bostäder? Hur mycket kan byggföretagen påverka kostnaderna? Just nu är det många som diskuterar varför det kostar så mycket att bygga nya hus. Vet DU vad det är som kostar? Vad marken kostar? Eller materialet? Och hur stor andel av produktionskostnaden står skatterna för? Se filmen

Läs mer
2017-10-12

30 största byggföretagen

Sveriges Byggindustriers årliga undersökning över de 30 största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige är färdigställd. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, kommenterar listan.

Läs mer
skriv ut

TWITTER