Branschens struktur

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Antal företag i byggindustrin 2016

16.jpg

Källa: SCB

Inom näringslivet som helhet fanns det 1.200.106 företag år 2016. Av dessa hade 101 612 sin verksamhet inom byggindustrin, vilket innebär att 8 procent var verksamma inom denna näringsgren. Bland byggföretagen var det 88 procent som hade högst 4 anställda.

En uppdelning av företagen i byggindustrin efter verksamhetsområde ger följande fördelning: 26.300 bygg- och anläggningsentreprenörer (SNI 41-42), 14.000 rivningsfirmor och firmor för mark- och grundarbeten, 20.000 bygginstallationsfirmor (el, VVS m.fl.) och 30.000 firmor för slutbehandling av byggnader (byggnadssnickeri, golv, måleri, glasmästeri osv.) och 11.100 andra specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer (plåtslagerier, håltagning, firmor för takarbeten, dykentreprenörer m.m.).

Byggindustrin kännetecknas av att ha många småföretag och följaktligen är en stor del av de sysselsatta egenföretagare. År 2016 uppgick andelen egenföretagare till 20,2 procent. Tjänstemännen utgjorde endast 22,2 procent medan arbetarna uppgick till 57,5 procent. Att andelen arbetare är stor är inte förvånande då byggindustrin är en hantverksbetonad bransch.

Byggsektorn är i hög grad lokal och nationell, även om den internationella konkurrensen har ökat de senaste åren. Detta gäller hela byggkedjan från fastighetsägande och konsulttjänster över byggmaterialindustrin till byggentreprenörerna. Antalet företag inom byggindustrin (SNI 41-43) där mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare var 508 år 2016, dvs. cirka 0,5 procent. Motsvarande andel inom hela näringslivet uppgick till drygt 1 procent.

Bland BI:s medlemmar är däremot 2 procent utländska företag (72 av 3 520). De vanligaste ursprungsländerna är Polen och Litauen.

Bygg- och anläggningsentreprenörer

Storleksstruktur 2016

17.jpg

*Procent av företag med anställda

Källa: SCB och Sveriges Byggindustrier

I ovanstående sammanställning ingår endast företag som är klassade som bygg- och anläggningsentreprenörer, SNI 41 och 42 enligt svensk näringsgrensindelning. År 2016 uppgick dessa till 26.300, men närmare 15.000 hade inga anställda. SCB redovisar inte antalet anställda i tabellerna fr.o.m. 2014 års publicering. Anledningen är att tidigare års uppgifter om antalet anställda baserades på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kunde jämföras med andra sysselsättningsmått.

Bland företag med anställda hade endast 1 procent minst 50 anställda, däremot står de för merparten av de anställda inom de två delsektorerna.

Mellan 2014 och 2016 uppgick nettoökningen av företag till 1.889, varav 1.620 hade mindre än 5 anställda. Procentuellt sett ökade storleksklassen (20-49 anställda) mest (19 %). En förklaring till att denna storleksklassen växer starkast kan vara att mindre företagen både kan vara mer specialiserade men samtidigt mer flexibla i sin organisation.

Nystartade byggföretag, byggföretag i konkurs

19.jpg

Källa: Tillväxtanalys, SCB

Antalet nystartade byggföretag uppgick till 7.300 år 2016 och stod för drygt 10 procent av alla företag som startades i fjol. Trots att Sverige genomgick en djup lågkonjunktur 2009 ökade antalet nystartade byggföretag kraftigt under perioden 2010-2011. Uppgången kan till stor del förklaras av fakturamodellens införande för ROT-avdrag (juli 2009). ”ROT-avdragseffekten” försvann under konjunkturavmattningen som påbörjades redan under hösten 2011. Nystartandet sjönk relativt drastiskt och började återhämta sig först under 2014. År 2015 och 2016 noterades mindre ökningar om 2 respektive 1,5 procent. Det är förvånande att nystartandet uppvisat modesta tillväxttal när bygginvesteringarna ökade kraftigt (+9 %) såväl 2015 som 2016. En förklaringsorsak torde vara det försämrade ROT-avdraget* som haft en stötdämpande effekt på nyföretagandet.

I jämförelse med flertalet andra näringsgrenar startas det varje år relativt många företag inom byggindustrin. Förnyelsetalet, dvs. antalet nya företag i förhållande till befintliga, var 8,3 procent att jämföra med 7,3 i näringslivet totalt år 2016. Skillnaden beror bland annat på att det krävs en förhållandevis liten kapitalinsats för att starta ett byggföretag.

Konkurserna ökade kontinuerligt från 2007 fram till 2013 och först 2015 kunde en markant nedgång noteras. Införandet av ROT-avdraget dämpade sannolikt uppgången 2009 och 2010, men under 2012 försvann denna stötdämpande effekt. Konkurrensen har även hårdnat eftersom det startades relativt många nya företag de senaste åren och detta tillsammans med den försvagade konjunkturutvecklingen under 2012 och 2013 satte avtryck i konkursstatistiken. Trots en stark investeringsutveckling för bygginvesteringarna 2014 minskade inte konkurserna nämnvärt. Först år 2015 kunde en ordentlig nedgång noteras (-17 %). Dessvärre fortsatte inte konkurserna ned 2016 utan utvecklades istället i motsatt riktning (+2 %). Det försämrade ROT-avdraget torde också här spela en roll. Konkurrensen inom byggindustrin är hård med en rörelsemarginal på några få procent där få företag har stora reserver. Förändrade marknadsförutsättningar får därför snabbt genomslag.

* Fr.o.m. 1:a jan 2016 kan hushåll endast göra avdrag för 30 % av arbetskostnaden jmf med 50 % före förändringen.

Vinstmarginaler inom byggindustrin

vinstmarginal.jpg

Källa: SCB och Sveriges Byggindustrier

Sveriges ekonomiska system bygger i grunden på fri konkurrens och fri prisbildning, dvs. företagen får tillverka (inom lagens råmärken) vad de vill och sätta vilka priser de vill på sina produkter och tjänster.

Företagen kan sedan ha olika grader av framgång. För ett företag är vinsten ett av de viktigaste måtten på hur framgångsrikt det är och själva definitionen av ett företag i lagboken är att det är en verksamhet som syftar till att skapa vinst. Alla företag måste gå med vinst, åtminstone på sikt, eftersom alternativet, ständig förlust, betyder nedläggning.

För företag är vinst/förlust = intäkter-kostnader. I nationalekonomiska termer är vinst = förädlingsvärde, dvs. det extravärde som skapas när företag producerar varor eller tjänster.

I ovanstående diagram är vinstmarginalen definierat som årets resultat efter skatt dividerat med nettoomsättningen.

Beräkningen av vinstmarginaler inom byggindustrin visar tydligt att det på en övergripande nivå (tvåsiffrig SNI) endast är anläggningssektorn som särskiljer sig, både från det totala näringslivet och från de övriga byggsektorerna. Avvikelsen är tyvärr, från ett företagarperspektiv, i en negativ bemärkelse. Vinstmarginalerna i anläggningssektorn är väldigt låga. Detta torde, enligt ekonomisk teori, innebära att få nya företag startas i sektorn eftersom vinsterna är små och konkurrensen är hård.

Bilden är dock komplex eftersom stora företag såsom SVEVIA och Infranord ingår i SNI 42. Dessa var tidigare statliga myndigheter och har haft en verksamhet som kunnat gå med förlust eftersom de finansierades med skattemedel. Samtidigt är anläggningssektorn den del inom byggindustrin som tidigt utsattes för internationell konkurrens och genom detta en stark pris/lönsamhetspress (vilket varit positivt för samhällsekonomin). Slutsatsen för anläggningssektorn blir dock att vinstmarginalerna inte kan krympa så mycket mer om Sverige även fortsättningsvis ska ha en livskraftig anläggningsbransch.

Nyheter - statistik
2017-11-30

Fakta om civilingenjörer i bygg- och anläggningsbranschen

Anna Broman, analytiker på Sveriges Byggindustrier, redogör för statistik kring antalet personer som utbildar sig till civilingenjörer och hur många civilingenjörer som arbetar i bygg- och anläggningsbranschen. Se filmen

Läs mer
2017-11-10

Vad kostar det att bygga?

Vad är det egentligen som kostar när vi bygger bostäder? Hur mycket kan byggföretagen påverka kostnaderna? Just nu är det många som diskuterar varför det kostar så mycket att bygga nya hus. Vet DU vad det är som kostar? Vad marken kostar? Eller materialet? Och hur stor andel av produktionskostnaden står skatterna för? Se filmen

Läs mer
2017-10-12

30 största byggföretagen

Sveriges Byggindustriers årliga undersökning över de 30 största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige är färdigställd. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, kommenterar listan.

Läs mer
skriv ut