Branschens struktur

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Antal företag i byggindustrin 2018

Antal_anstallda_foretag.png

Källa: SCB

Inom näringslivet som helhet fanns det 1.228.854 företag år 2018. Av dessa hade 105.749 sin verksamhet inom byggindustrin, vilket innebär att 9 procent var verksamma inom denna näringsgren. Bland byggföretagen var det 87 procent som hade högst 4 anställda.

En uppdelning av företagen i byggindustrin efter verksamhetsområde ger följande fördelning: 27.700 bygg- och anläggningsentreprenörer (SNI 41-42), 15.200 rivningsfirmor och firmor för mark- och grundarbeten, 20.600 bygginstallationsfirmor (el, VVS m.fl.) och 30.900 firmor för slutbehandling av byggnader (byggnadssnickeri, golv, måleri, glasmästeri osv.) och 11.400 andra specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer (plåtslagerier, håltagning, firmor för takarbeten, dykentreprenörer m.m.).

Byggindustrin kännetecknas av att ha många småföretag och följaktligen är en stor del av de sysselsatta egenföretagare. År 2018 uppgick andelen egenföretagare till 20 procent. Tjänstemännen utgjorde endast 23 procent medan arbetarna uppgick till 57 procent. Att andelen arbetare är stor är inte förvånande då byggindustrin är en hantverksbetonad bransch.

Byggsektorn är i hög grad lokal och nationell, även om den internationella konkurrensen har ökat de senaste åren. Detta gäller hela byggkedjan från fastighetsägande och konsulttjänster över byggmaterialindustrin till byggentreprenörerna. Antalet företag inom byggindustrin (SNI 41-43) där mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare var 523 stycken år 2017, dvs. cirka en halv procent. Motsvarande andel inom hela näringslivet uppgick till drygt 1 procent.

Bland BI:s medlemmar är däremot 1 procent utländska företag (33 av 3 656). De vanligaste ursprungsländerna är Polen och Litauen.

Bygg- och anläggningsentreprenörer

Storleksstruktur 2018

Foretagsstruktur.png

*Procent av företag med anställda

Källa: SCB och Sveriges Byggindustrier

I ovanstående sammanställning ingår endast företag som är klassade som bygg- och anläggningsentreprenörer, SNI 41 och 42 enligt svensk näringsgrensindelning. År 2018 uppgick dessa till 27.684, men 15.354 hade inga anställda. 

Bland företag med anställda hade endast 2 procent minst 50 anställda, däremot står de för merparten av de anställda inom de två delsektorerna.

Mellan 2016 och 2018 uppgick nettoökningen av företag till 1.850, varav 1.100 hade färre än 5 anställda. Procentuellt sett ökade storleksklassen (200-499 anställda) mest (+29%). 

Nystartade byggföretag, byggföretag i konkurs

konurs_nystartade.png

Källa: Tillväxtanalys, SCB

Antalet nystartade byggföretag uppgick till 6.700 år 2018 och stod för drygt 10 procent av alla företag som startades under året. Trots att Sverige genomgick en djup lågkonjunktur 2009 ökade antalet nystartade byggföretag kraftigt under perioden 2010-2011. Uppgången kan till stor del förklaras av fakturamodellens införande för ROT-avdrag (juli 2009). ”ROT-avdragseffekten” försvann under konjunkturavmattningen som påbörjades redan under hösten 2011. Nystartandet sjönk relativt drastiskt därefter och började återhämta sig först under 2014. För 2017 och 2018 har nystartandet av företag i byggindustrin sjunkit med totalt 8 procent från noteringen 2016. Det är en naturlig reaktion på den försämrade byggkonjunktur med lägre investeringsvolym som vi har att vänta den närmaste tiden. 

I jämförelse med flertalet andra näringsgrenar startas det ändå relativt många företag inom byggindustrin. Förnyelsetalet, dvs. antalet nya företag i förhållande till befintliga, var 6,3 procent att jämföra med 5,4 i näringslivet totalt år 2018. Skillnaden beror bland annat på att det krävs en förhållandevis liten kapitalinsats för att starta ett byggföretag.

Konkurserna ökade kontinuerligt från 2007 fram till 2013 och först 2015 kunde en markant nedgång noteras. Införandet av ROT-avdraget dämpade sannolikt uppgången 2009 och 2010, men under 2012 försvann denna stötdämpande effekt. Konkurrensen har även hårdnat eftersom det startades relativt många nya företag de åren och detta tillsammans med den försvagade konjunkturutvecklingen under 2012 och 2013 satte avtryck i konkursstatistiken. Trots en stark investeringsutveckling för bygginvesteringarna 2015 till 2018 ökade konkurserna inom bygg. Det försämrade ROT-avdraget torde också här spela en roll. Konkurrensen inom byggindustrin är hård med en rörelsemarginal på några få procent där få företag har stora reserver. Förändrade marknadsförutsättningar får därför snabbt genomslag.

* Fr.o.m. 1:a jan 2016 kan hushåll endast göra avdrag för 30 % av arbetskostnaden jmf med 50 % före förändringen.

Vinstmarginaler inom byggindustrin

marginaler.png

Källa: SCB och Sveriges Byggindustrier

Sveriges ekonomiska system bygger i grunden på fri konkurrens och fri prisbildning, dvs. företagen får tillverka (inom lagens råmärken) vad de vill och sätta vilka priser de vill på sina produkter och tjänster.

Företagen kan sedan ha olika grader av framgång. För ett företag är vinsten ett av de viktigaste måtten på hur framgångsrikt det är och själva definitionen av ett företag i lagboken är att det är en verksamhet som syftar till att skapa vinst. Alla företag måste gå med vinst, åtminstone på sikt, eftersom alternativet, ständig förlust, betyder nedläggning.

För företag är vinst/förlust = intäkter-kostnader. I nationalekonomiska termer är vinst = förädlingsvärde, dvs. det extravärde som skapas när företag producerar varor eller tjänster.

I ovanstående diagram är vinstmarginalen definierat som årets resultat efter skatt dividerat med nettoomsättningen.

Beräkningen av vinstmarginaler inom byggindustrin visar tydligt att det på en övergripande nivå (tvåsiffrig SNI) endast är anläggningssektorn som särskiljer sig, både från det totala näringslivet och från de övriga byggsektorerna. Avvikelsen är tyvärr, från ett företagarperspektiv, i en negativ bemärkelse. Vinstmarginalerna i anläggningssektorn är väldigt låga. Detta torde, enligt ekonomisk teori, innebära att få nya företag startas i sektorn eftersom vinsterna är små och konkurrensen är hård.

Bilden är dock komplex eftersom stora företag såsom SVEVIA och Infranord ingår i SNI 42. Dessa var tidigare statliga myndigheter och har haft en verksamhet som kunnat gå med förlust eftersom de finansierades med skattemedel. Samtidigt är anläggningssektorn den del inom byggindustrin som tidigt utsattes för internationell konkurrens och genom detta en stark pris/lönsamhetspress (vilket varit positivt för samhällsekonomin). Slutsatsen för anläggningssektorn blir dock att vinstmarginalerna inte kan krympa så mycket mer om Sverige även fortsättningsvis ska ha en livskraftig anläggningsbransch.

Nyheter - statistik
2018-10-10

Peab toppar listan över Sveriges 30 största byggföretag

Varje år gör Sveriges Byggindustrier en sammanställning över Sveriges 30 största byggföretag efter omsättning. Emil Flodin, analytiker på Sveriges Byggindustrier, som sammanställt listan svarar på tre snabba.

Läs mer
2017-11-30

Fakta om civilingenjörer i bygg- och anläggningsbranschen

Anna Broman, analytiker på Sveriges Byggindustrier, redogör för statistik kring antalet personer som utbildar sig till civilingenjörer och hur många civilingenjörer som arbetar i bygg- och anläggningsbranschen. Se filmen

Läs mer
2017-11-10

Vad kostar det att bygga?

Vad är det egentligen som kostar när vi bygger bostäder? Hur mycket kan byggföretagen påverka kostnaderna? Just nu är det många som diskuterar varför det kostar så mycket att bygga nya hus. Vet DU vad det är som kostar? Vad marken kostar? Eller materialet? Och hur stor andel av produktionskostnaden står skatterna för? Se filmen

Läs mer
Nyhetsarkiv
skriv ut