Bostäder

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Påbörjade bostäder

PAborjade_bostader.png

Källa: SCB, Sveriges Byggindustrier

Under 2018 påbörjades 52.900 nya bostäder, varav 41.900 i flerbostadshus och 11.000 i småhus. Bostadsbyggandet sjönk med cirka 10.500 lägenheter 2018 jämfört med året före, vilket framför allt förklaras av de skärpta amorteringskraven som gör att hushållen inte längre har råd att efterfråga nyproducerade lägenheter i samma utsträckning som förut.

I genomsnitt påbörjades ungefär 66.500 lägenheter per år under perioden 1950-1990. Efter 1990 har antalet uppgått till 30.400 i genomsnitt per år. De demografiska förutsättningarna har förändrats genom befolkningstillväxt och ökad inflyttning till storstäder. Vi är dessutom inne i en period med stora ungdomskullar och hög invandring, vilket innebär många individer som behöver kunna etablera sig på såväl arbets- som bostadsmarknad. Detta bidrar till att behovet av bostäder – främst i storstäderna – kommer att vara betydligt större än utbudet de närmaste åren, eftersom det har byggts för få bostäder under en längre period.

Nyproduktion efter upplåtelseform

upplatelseform.png

Källa: SCB

Antalet färdigställda bostäder har fluktuerat över tiden beroende på konjunktursvängningar och olika statliga subventioner. De riktade subventionerna avskaffades 2006, vilket har skapat ett större utbud av bostadsrätter.

Enligt Census (SCB) fanns det cirka 4,86 miljoner lägenheter i Sverige 2018. Av dessa var 57 procent lägenheter i flerbostadshus och 43 procent lägenheter i småhus. Nästan 40 procent av det totala beståndet återfinns i våra tre storstadsområden (Stockholm, Göteborg och Malmö).

Under 2017 färdigställdes totalt 48.200 lägenheter, varav 8.600 äganderätter, 21.500 bostadsrätter och 18.100 hyresrätter. Sedan 1990-talet har det skett en markant förskjutning mellan upplåtelseformerna. Den tidigare dominerande hyresrätten har minskat sin andel och bostadsrätten liksom äganderätten har ökat sina andelar. Idag bor 48 procent av befolkningen i äganderätt, 34 procent i hyresrätt och 18 procent i bostadsrätt enligt undersökningar av levnadsförhållanden (undersökningen avser personer 16 år eller äldre). Fördelning mellan upplåtelseformerna är däremot något jämnare, där 39 procent av lägenhetsbeståndet består av äganderätter, 38 procent hyresrätter och 23 procent bostadsrätter.

Den 1 maj 2009 infördes en ny upplåtelseform, ägarlägenheter, i Sverige. Än så länge är det bara möjligt att bygga nya ägarlägenheter, inte att omvandla äldre bostäder i beståndet. Lågkonjunktur och finanskris tillsammans med bristande kunskaper hos både konsumenter, producenter, försäkringsbolag och kreditgivare samt hyresregleringen har medfört att upplåtelseformen fått en långsam start. Sedan 2009 har endast 1.700 ägarlägenheter byggts i Sverige, vilket motsvarar cirka 0,4 procent av det totala bostadsbyggandet under perioden.

Ägarlägenheter är vanligt förekommande i resten av världen. Upplåtelseformen kan beskrivas som ett radhus på höjden. Ägaren har ett faktiskt ägande och förfogar över sin fastighet. Detta innebär bland annat ”fri” uthyrningsmöjlighet, men inte fri hyressättning.

Byggandet av hyresbostäder styrs till stor del av den hyresreglering som finns i bruksvärdessystemet. Detta system innebär bland annat att en hyresgäst kan få en överenskommen hyra prövad och ändrad i hyresnämnden. Vid en prövning görs i princip en jämförelse med hyran i liknande lägenheter som ägs av kommunala bostadsföretag (allmännyttan). Om den aktuella hyran överstiger hyran för en motsvarande lägenhet i allmännyttan måste hyresvärden sänka hyran. Bruksvärdessystemet försämrar lönsamheten och håller tillbaka det privata byggandet av hyresbostäder. Ett nytt hyressättningssystem infördes 2010 där allmännyttans hyresnormerande roll är borttagen och de privata fastighetsägarna ska få vara med i hyresdiskussionen. Hittills tyder inget på att denna förändring ska ha bidragit till en strukturellt förbättrad byggvolym jämfört med åren innan den infördes (uppgången de senaste åren är konjunkturellt driven).

Nya bostäder genom ombyggnad

Ombyggnad_bostader.png

Anm: Hopslagning av mindre lägenheter gav ett negativt tillskott under några år.

Källa: SCB

Ombyggnad av lokaler, inredning av vindar och lägenhetsdelningar ger ett tillskott av nya bostäder. Under 2017 tillkom närmare 3.400 bostäder genom sådana ombyggnader. Sedan 1989 har 64.400 bostäder tillkommit på detta vis, vilket motsvarar drygt 2.200 lägenheter i genomsnitt per år.

Bostäders antal och storlek

Färdigställda - fördelning efter lägenhetsstorlek

fardigstallda_efter_storlek.png

Källa: SCB

Under perioden 2002-2017 färdigställdes 452.700 lägenheter, varav 64 procent om minst 3 r.o.k. Andelen har varierat mellan 55 och 72 procent med en tendens till den lägre nivån under periodens senare del. Andelen små lägenheter (1 r.o.k. samt 1:a eller 2:a med/utan kokvrå) har minskat under perioden. År 2002 utgjorde de 31 procent av de färdigställda lägenheterna och andelen hade minskat till 17 procent 2017.

År 2017 färdigställdes 48.200 lägenheter och av dessa var 55 procent om 3 r.o.k. eller större. Lägenheter om minst 5 r.o.k. utgjorde 19 procent och tvåorna 27 procent.

bostadsbeståndet 2018 efter ålder

Bostadsbestand_efter_alder.png

Källa: SCB

Bostadsbyggandets fördelning mellan småhus och flerbostadshus varierar kraftigt över tiden. Småhusen byggdes till största del under perioderna före 1930 och 1971-1980 (843.200 eller 41% av småhusstocken) medan de flesta flerbostadshusen byggdes under perioden 1951-1970 (979.000 eller 39% av flerbostadshusstocken). Sammanlagt byggdes 1.277.00 lägenheter i flerbostadshus och 882.000 småhus under perioden 1951-1980. Detta innebär att närmare hälften (47 %) av bostäderna byggdes under denna period.

Endast 8 procent av lägenheterna i flerbostadshus byggdes 1930 eller tidigare, medan motsvarande andel för småhus uppgår till 20 procent. I en internationell jämförelse har Sveriges bostadsbestånd en ovanligt liten andel lägenheter byggda efter 1990 (15 %).

Rivningar av flerbostadshus

Rivning_fbh.png

Källa: SCB

I takt med att antalet lediga lägenheter i flerbostadshus ökade under 1990-talet revs allt fler lägenheter. En anledning till detta är strukturomvandling och ökad urbanisering.

Under 2017 revs 449 lägenheter i flerbostadshus, vilket är 14 färre än året före och är även den lägsta noteringen sedan mätningarna startade år 1949. Av de rivna lägenheterna var 18 procent ägda av stat, kommun, landsting eller av kommunägda företag. 14 procent revs på grund av uthyrningssvårigheter och 88 procent var byggda efter 1950.

Outhyrda lägenheter  lediga till uthyrning i flerbostadshus

AA.jpg

Källa: SCB

År 1990 fanns det drygt 3.500 lediga lägenheter för omedelbar uthyrning och antalet steg snabbt för att nå toppen – 62.000 lägenheter – 1998. Antalet lediga lägenheter för omedelbar uthyrning minskade sedan successivt och noterades till 18.600 år 2008. Efter en tillfällig uppgång 2009 har antalet kontinuerligt sjunkit och 2017 var antalet 6.400 (0,4 % av beståndet), vilket är den lägsta noteringen sedan början av 1990-talet. Jämfört med 2013 är det ungefär 7.200 färre lägenheter tillgängliga för uthyrning.

Många större kommuner har ett fåtal lediga lägenheter medan flera mindre kommuner visar en helt annan bild. 69 procent av de lägenheter som står lediga för uthyrning återfinns i kommuner med färre än 75.000 invånare. Högst andel lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet finns i Sorsele med 7,1 procent följt av Malå med 6,3 procent.

Antal påbörjade lägenheter per 1.000 invånare i norden

  Exklusive Island

Byggande_i_norden.png

Källa: Byggenaeringens Landsforening, Dansk Byggeri, Byggnadsindustrin RT Finland, SCB och Sveriges Byggindustrier

I förhållande till folkmängden har det byggts fler bostäder i de nordiska grannländerna än i Sverige och så har det sett ut under en följd av år. Under perioden 2013-2017 byggdes det däremot fler bostäder i Sverige än i Danmark, men 2018 har Danmark återigen gått om Sverige i antalet påbörjade lägenheter per invånare. 

I Sverige påbörjades 5,2 lägenheter per 1000 invånare år 2018. Motsvarande antal uppgick till 8,4 i Finland, 6,4 i Norge och 5,5 i Danmark.

Sett till det totala antalet påbörjade lägenheter under perioden 2000-2018 är statistiken talande. I Sverige påbörjades 615.000 bostäder. I Danmark, Finland och Norge – med drygt halva Sveriges folkmängd – påbörjades 427.000, 619.000 respektive 542.000 lägenheter. Befolkningsökningen under perioden var då i storleksordningen 1.347.000 i Sverige, 457.000 i Danmark, 341.000 i Finland och 822.000 i Norge.

Nyheter statistik
2019-11-06

HELA LISTAN: Här är Sveriges 30 största byggföretag

Byggsektorn har det fortsatt tufft. Det framgår av Sveriges Byggindustriers sammanställning av Sveriges 30 största byggföretag. 

Läs mer
2019-09-16

Nytt supportavtal ska hjälpa medlemsföretag med Lösen 2.0

Lösen 2.0 är Sveriges Byggindustriers och Byggnads gemensamma avstämningsverktyg för hantering av prestationslöneavstämningar och inrapportering av lönegranskningsunderlag, samt gemensam statistik i byggbranschen. 

För att öka användarvänligheten har Sveriges Byggindustrier tecknat ett supportavtal med Lexicon. Det nya avtalet ger medlemsföretag tillgång till hjälp i allt som gäller deras handhavande av systemet. Niklas Arvidsson, lön- och avtalsansvarig på Sveriges Byggindustrier, svarar på tre frågor om det nya samarbetet.

Läs mer
2018-10-10

Peab toppar listan över Sveriges 30 största byggföretag

Varje år gör Sveriges Byggindustrier en sammanställning över Sveriges 30 största byggföretag efter omsättning. Emil Flodin, analytiker på Sveriges Byggindustrier, som sammanställt listan svarar på tre snabba.

Läs mer
Nyhetsarkiv
skriv ut