Bostäder

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Påbörjade bostäder

27.jpg

Källa: SCB, Sveriges Byggindustrier

Under 2016 påbörjades 59.900 nya bostäder, varav 47.000 i flerbostadshus och 12.900 i småhus. Bostadsbyggandet ökade med närmare 12.000 lägenheter 2016 jämfört med året före, vilket framför allt förklaras av hushållens starka efterfrågan. Nuförtiden är det framför allt fem faktorer som förklarar byggandet av nya bostäder:

  • Hushållens finansiella netto, dvs. tillväxten i hushållens finansiella tillgångar minus skulder
  • Förändringen av fastighets- och reavinstbeskattningen
  • Bolåneräntan
  • Sysselsättningen (avgörande endast i storstadsregionerna)
  • Byggkostnaderna (påverkar negativt)

I genomsnitt påbörjades ungefär 66.000 lägenheter per år under perioden 1950-1990. Efter 1990 har antalet uppgått till 26.700 i genomsnitt per år. De demografiska förutsättningarna har förändrats genom befolkningstillväxt och ökad inflyttning till storstäder. Vi är dessutom inne i en period med stora ungdomskullar och hög invandring, vilket innebär många individer som behöver kunna etablera sig på såväl arbets- som bostadsmarknad. Detta bidrar till att behovet av bostäder – främst i storstäderna – kommer att vara betydligt större än utbudet de närmaste åren, eftersom det har byggts för få bostäder under en längre period.

Nyproduktion efter upplåtelseform

21.jpg

Källa: SCB

Antalet färdigställda bostäder har fluktuerat över tiden beroende på konjunktursvängningar och olika statliga subventioner. De riktade subventionerna avskaffades 2006, vilket har skapat ett större utbud av bostadsrätter.

Enligt Census (SCB) fanns det cirka 4,79 miljoner lägenheter 2016. Av dessa var 56 procent lägenheter i flerbostadshus och 44 procent lägenheter i småhus. Drygt hälften (51 %) av lägenhetsbeståndet finns i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Under 2016 färdigställdes totalt 42.400 lägenheter, varav 9100 äganderätter, 16.200 bostadsrätter och 17.100 hyresrätter. Sedan 1990-talet har det skett en markant förskjutning mellan upplåtelseformerna. Den tidigare dominerande hyresrätten har minskat sin andel och bostadsrätten liksom äganderätten har ökat sina andelar. Idag bor 48 procent av befolkningen i äganderätt, 34 procent i hyresrätt och 18 procent i bostadsrätt enligt undersökningar av levnadsförhållanden (undersökningen avser personer 16 år eller äldre). Fördelning mellan upplåtelseformerna är däremot något jämnare, där 39 procent av lägenhetsbeståndet består av äganderätter, 38 procent hyresrätter och 23 procent bostadsrätter.

Den 1 maj 2009 infördes en ny upplåtelseform, ägarlägenheter, i Sverige. Än så länge är det bara möjligt att bygga nya ägarlägenheter, inte att omvandla äldre bostäder i beståndet. Lågkonjunktur och finanskris tillsammans med bristande kunskaper hos både konsumenter, producenter, försäkringsbolag och kreditgivare samt hyresregleringen har medfört att upplåtelseformen fått en långsam start. Sedan 2009 har endast drygt 800 ägarlägenheter byggts i Sverige.

Ägarlägenheter är vanligt förekommande i resten av världen. Upplåtelseformen kan beskrivas som ett radhus på höjden. Ägaren har ett faktiskt ägande och förfogar över sin fastighet. Detta innebär bland annat ”fri” uthyrningsmöjlighet, men inte fri hyressättning.

Byggandet av hyresbostäder styrs till stor del av den hyresreglering som finns i bruksvärdessystemet. Detta system innebär bland annat att en hyresgäst kan få en överenskommen hyra prövad och ändrad i hyresnämnden. Vid en prövning görs i princip en jämförelse med hyran i liknande lägenheter som ägs av kommunala bostadsföretag (allmännyttan). Om den aktuella hyran överstiger hyran för en motsvarande lägenhet i allmännyttan måste hyresvärden sänka hyran. Bruksvärdessystemet försämrar lönsamheten och håller tillbaka det privata byggandet av hyresbostäder. Ett nytt hyressättningssystem infördes 2010 där allmännyttans hyresnormerande roll är borttagen och de privata fastighetsägarna ska få vara med i hyresdiskussionen. Hittills tyder inget på att denna förändring ska ha bidragit till en strukturellt förbättrad byggvolym jämfört med åren innan den infördes (uppgången de senaste åren är konjunkturellt driven).

Nya bostäder genom ombyggnad

22.jpg

Anm: Hopslagning av mindre lägenheter gav ett negativt tillskott under några år.

Källa: SCB

Ombyggnad av lokaler, inredning av vindar och lägenhetsdelningar ger ett tillskott av nya bostäder. Under 2016 tillkom 2399 bostäder genom sådana ombyggnader. Sedan 1989 har 61.000 bostäder tillkommit på detta vis, vilket motsvarar 2180 lägenheter i genomsnitt per år.

Bostäders antal och storlek

Färdigställda - fördelning efter lägenhetsstorlek

23.jpg

Under perioden 2002-2016 färdigställdes 404.500 lägenheter, varav 65 procent om minst 3 r.o.k. Andelen varierade mellan 56 och 72 procent med en tendens till den lägre nivån under periodens senare del. Andelen små lägenheter (1 r.o.k. samt 1:a eller 2:a med/utan kokvrå) har minskat under perioden. År 2002 utgjorde de 31 procent av de färdigställda lägenheterna och andelen hade minskat till 19 procent 2016.

År 2016 färdigställdes 42.400 lägenheter och av dessa var 56 procent om 3 r.o.k. eller större. Lägenheter om minst 5 r.o.k. utgjorde 20 procent och tvåorna 25 procent.

bostadsbeståndet efter ålder

24.jpgKälla: SCB

Bostadsbyggandets fördelning mellan småhus och flerbostadshus varierar kraftigt över tiden. Småhusen byggdes till största del under perioderna före 1930 och 1971-1980 (840.000 eller 41% av småhusstocken) medan de flesta flerbostadshusen byggdes under perioden 1951-1970 (976.000 eller 40% av flerbostadshusstocken). Sammanlagt byggdes 1 273 000 lägenheter i flerbostadshus och 881.000 småhus under perioden 1951-1980. Detta innebär att närmare hälften (48 %) av bostäderna byggdes under denna period.

Endast 9 procent av lägenheterna i flerbostadshus byggdes 1930 eller tidigare, medan motsvarande andel för småhus uppgår till 20 procent. I en internationell jämförelse har Sveriges bostadsbestånd en ovanligt liten andel lägenheter byggda efter 1990 (13 %).

Rivningar av flerbostadshus

25.jpg

Källa: SCB

I takt med att antalet lediga lägenheter i flerbostadshus ökade under 1990-talet revs allt fler lägenheter. En anledning till detta är strukturomvandling och ökad urbanisering.

Under 2016 revs 463 lägenheter i flerbostadshus, vilket är 276 färre än året före och är även den lägsta noteringen sedan mätningarna startade år 1949. Merparten (71 %) av de rivna lägenheterna 2016 ägdes av kommuner eller allmännyttiga företag och 40 procent revs på grund av uthyrningssvårigheter och 71 procent var byggda efter 1950.

Outhyrda lägenheter  lediga till uthyrning i flerbostadshus

AA.jpg

Källa: SCB

År 1990 fanns det drygt 3.500 lediga lägenheter för omedelbar uthyrning och antalet steg snabbt för att nå toppen – 62.000 lägenheter – 1998. Antalet lediga lägenheter för omedelbar uthyrning minskade sedan successivt och noterades till 18.600 år 2008. Efter en tillfällig uppgång 2009 har antalet kontinuerligt sjunkit och 2017 var antalet 6.400 (0,4 % av beståndet), vilket är den lägsta noteringen sedan början av 1990-talet. Jämfört med 2013 är det ungefär 7.200 färre lägenheter tillgängliga för uthyrning.

Många större kommuner har ett fåtal lediga lägenheter medan flera mindre kommuner visar en helt annan bild. Ungefär 70 procent av de lägenheter som står lediga för uthyrning återfinns i kommuner med färre än 75.000 invånare. Högst andel lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet finns i Sorsele med 7,1 procent följt av Malå med 6,3 procent.

Antal påbörjade lägenheter per 1.000 invånare i norden

  Exklusive Island

26.jpg

Källa: Byggenaeringens Landsforening, Dansk Byggeri, Byggnadsindustrin RT Finland, SCB och Sveriges Byggindustrier

I förhållande till folkmängden har det byggts fler bostäder i de nordiska grannländerna än i Sverige och så har det sett ut under en följd av år. Under perioden 2013-2016 byggdes det däremot klart fler bostäder i Sverige än i Danmark.

I Sverige påbörjades 6,1 lägenheter per 1000 invånare år 2016. Motsvarande antal uppgick till 6,9 i både Finland och Norge, men endast 3,6 i Danmark.

Sett till det totala antalet påbörjade lägenheter under perioden 2000-2016 är statistiken talande. I Sverige påbörjades 502.000 bostäder. I Danmark, Finland och Norge – med drygt halva Sveriges folkmängd – påbörjades 350.000, 515.000 respektive 472.000 lägenheter. Befolkningsökningen under perioden var då i storleksordningen 1.100.000 i Sverige, 400.000 i Danmark, 322.000 i Finland och 755.000 i Norge.

Nyheter statistik
2018-10-10

Peab toppar listan över Sveriges 30 största byggföretag

Varje år gör Sveriges Byggindustrier en sammanställning över Sveriges 30 största byggföretag efter omsättning. Emil Flodin, analytiker på Sveriges Byggindustrier, som sammanställt listan svarar på tre snabba.

Läs mer
2017-11-30

Fakta om civilingenjörer i bygg- och anläggningsbranschen

Anna Broman, analytiker på Sveriges Byggindustrier, redogör för statistik kring antalet personer som utbildar sig till civilingenjörer och hur många civilingenjörer som arbetar i bygg- och anläggningsbranschen. Se filmen

Läs mer
2017-11-10

Vad kostar det att bygga?

Vad är det egentligen som kostar när vi bygger bostäder? Hur mycket kan byggföretagen påverka kostnaderna? Just nu är det många som diskuterar varför det kostar så mycket att bygga nya hus. Vet DU vad det är som kostar? Vad marken kostar? Eller materialet? Och hur stor andel av produktionskostnaden står skatterna för? Se filmen

Läs mer
Nyhetsarkiv
skriv ut