Skuldkvotsbroms får samhällsbygget att tappa farten
Bostäder & Infrastruktur

Skuldkvotsbroms får samhällsbygget att tappa farten

Regeringen går på Finansinspektionens linje gällande skärpta amorteringskrav. Sveriges Byggindustrier menar att beslutet spär på osäkerheten i ett redan osäkert marknadsläge.

- Tidpunkten för att införa ytterligare en kreditrestriktion är helt fel. Vi ser redan hur prisutvecklingen på bostäder bromsar in. I värsta fall påskyndar regeringen ett konjunkturfall, säger Fredrik Isaksson, chefekonom på Sveriges Byggindustrier. 

Enligt Sveriges Byggindustrier är svenska hushåll inte mer belånade än vad man klarar av att hantera vid ett normaliserat ränteläge. Skuldkvoten är inte heller den bästa indikatorn på riskerna med hushållens skuldsättning. Internationella erfarenheter pekar på att det är nationella förhållanden i form av bostadsbyggande, bytesbalans, sparande, kreditexpansion, standarden på kreditprövningen av hushåll och institutionella villkor som påverkar riskbilden.

- Svenska hushåll har också dolda tillgångar i form av ett mer omfattande välfärdssystem än vad som finns i de flesta andra EU-länder, säger Fredrik Isaksson.

Finansinspektionens egna stabilitetsrapport visar att blancolånen nu ökar snabbare än bolånen. Därför efterlyser Sveriges Byggindustrier en bostadspolitisk konsekvensanalys med ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Den sammantagna effekten av åtgärder som vidtas i syfte att minska de finansiella riskerna måste utvärderas grundligare.

- Påståendet att den som är satt i skuld inte är fri måste ställas mot ofriheten det innebär att vara utan bostad. Sverige behöver en rejäl översyn av ränteavdrag, reavinstskatter, hyressättning, bostadsbidrag och möjligheter till hyrköp, snarare än en skuldkvotsbroms som får samhällsbygget att tappa farten, säger Fredrik Isaksson.


I filmen förklarar Fredrik Isaksson, chefekonom Sveriges Byggindustrier,  varför skärpta amorteringskrav är fel.

skriv ut
epost
Share
skriv ut
Filer

För ytterligare information kontakta: Lars Kriss, press- och kommunikationsansvarig näringspolitik, 076-142 86 89. 

Prenumerera