Gymnasial lärling

De första tre åren av försök med den nya utbildningsformen ”gymnasial lärling” har nu genomförts och utvärderats på olika sätt.

Regeringens nationella lärlingskommitté, vars uppdrag slutfördes i och med årsskiftet, har publicerat en slutrapport (SOU 2011:72). Kommittén konstaterar att försöksverksamheten i flera avseenden har varit framgångsrik. Intresset från elever, huvudmän och arbetsplatser har varit betydligt större än vid tidigare försök att etablera lärlingsliknande utbildningar. Kommittén menar vidare att det finns en betydande potential i lärlingsutbildningen, men mycket återstår dock i fråga om att säkerställa och utveckla främst kvaliteten. Det har också varit kort om tid att etablera en ny verksamhet, där huvudmannen (skolan) är ovan vid att hantera den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som man inte på samma sätt förfogar över. Kommitténs förslag handlar därför mycket om att flytta fokus från kvantitet i form av utbildningsvolym till det inre arbetet och kvaliteten inom den gymnasiala yrkesutbildningen.

Slutbetänkandet som pdf hittar du här

Skolverket har genomfört en kvalitativ uppföljning av de pedagogiska frågeställningarna med hjälp av forskarna Ingrid Berglund och Viveca Lindberg. Sveriges Byggindustrier har, med utgångspunkt från Skolverkets studie, låtit genomföra en ytterligare bearbetning av forskarnas material med särskild inriktning på elever från Byggprogrammet och som har genomgått utbildningen som ”gymnasial lärling”.  Studien visar bland annat att det behövs mer stöd till skolor och företag för att utbildningen ska ge ett innehåll som både leder till ”anställningsbarhet” och en tillräcklig yrkeskompetens.

Rapporten i sin helhet hittar du här

Medarbetare på Sveriges Byggindustrier som arbetar med skolkontakter har över hela landet kunnat konstatera att det har funnits en hel del okunskap hos skolhuvudmännen när det gäller denna utbildningsform. I de ovan nämnda rapporterna bekräftas detta även om den nationella lärlingskommittén gör sitt bästa för att lyfta fram fördelarna. Detta är inte så konstigt, kommittén hade ett främjandeuppdrag och det finns trots allt fördelar med utbildningsformen, om den hanteras på rätt sätt. Inte minst för att den ger en möjlighet att utbilda även för de mindre yrkesgrupperna, som normalt inte funnits med i utbudet på Byggprogrammet (numera Bygg- och anläggningsprogrammet).

BI Kompetensförsörjning rekommenderar därför medlemsföretagen att:

  • ställa krav på ett väldefinierat åtagande och tydliga instruktioner från skolan,
  • utse en handledare med rätt kompetens som ges reella möjligheter att handleda eleven,
  • ta betalt i rimlig omfattning för den yrkesutbildning som ni åter er att genomföra åt skolan,
  • avstå från att anställa elever under själva gymnasietiden pga. oklart rättsläge,
  • se upp för oseriösa skolhuvudmän – rådgör gärna med BI:s utbildningsansvariga.

Råd till gymnasiala lärlingar

Sedan några år finns det en möjlighet att gå en yrkesutbildning i gymnasieskolan som s.k. gymnasial lärling. Det innebär att en elev genomför minst hälften av gymnasieutbildningen i ett (eller flera) företag. Både den teoretiska och praktiska utbildningen i yrket ska alltså genomföras på en arbetsplats. För vissa byggyrken är denna utbildningsform den enda möjligheten att utbilda sig inom gymnasieskolan.
Än så länge är många skolor ovana vid utbildningsupplägget och därför vi ge följande råd till dem som funderar på att genomföra yrkesutbildningen som gymnasial lärling: 

  1. Kolla om skolan redan har kontakter med företag som tar emot gymnasiala lärlingar. Om inte finns det en risk att det kan ta tid för skolan att finna en utbildningsplats i ett företag. Eleven riskerar att få en mycket teoretisk inledning på den gymnasiala lärlingsutbildningen.
  2. Kolla om det finns lärare på skolan som förstår målet med utbildningen och som kan förklara för företaget vad eleven ska lära sig och som kan sätta betyg. Läraren bör ha en yrkeslärarutbildning inom byggyrkena för att detta ska fungera.
  3. Kolla att det finns handledare på företaget som kan det aktuella yrket.
  4. I en del fall ersätter inte skolan företaget för utbildningsinsatsen. Det betyder att det är svårt för skolan att ställa krav på att eleven får den handledning och utbildning som behövs. Det finns en risk för att utbildningen inte får rätt innehåll.
  5. Efter gymnasieskolan återstår det för alla byggyrken en s.k. färdigutbildning för att få ett yrkesbevis. Den tid som får tillgodoräknas efter en gymnasial lärlingsutbildning är i samma nivå som för den som har gått en skolförlagd yrkesutbildning med normal omfattning av arbetsplatsförlagt lärande (minst 15 v). Detta gäller under förutsättning att lärandet som gymnasial lärling har haft rätt innehåll.



 

skriv ut
Filtrera Regionvis
Norra norrland Södra norrland Mellan Öst /vast Syd

TWITTER