IMG_3285.JPG

Den svenska modellen – från 1938 till i dag

Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vilka villkor som ska gälla. Det handlar om frågor som inte regleras i lagstiftning, exempelvis lön. Inom andra områden bygger kollektivavtalens regler vidare på lagar om arbetstid, anställningsform, pension och vissa försäkringar, semester och annan ledighet.

1938 års Saltsjöbadsavtal

Saltsjöbadsavtalet var ett avtal som tecknades mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF, sedermera Svenskt Näringsliv) och Landsorganisationen i Sverige (LO) den 20 december 1938, som satte grunden för många andra, senare kommande kollektivavtal. Saltsjöbadsavtalet förhandlades fram efter påtryckningar från politiker, efter flera utredningar om långtgående lagstiftning vilka både SAF och LO avvisade. Avtalet lade grunden för den svenska arbetsmarknadsmodellen om att arbetsmarknadens parter själva ska sluta avtal, utan inblandning från staten. Avtalet gäller fortfarande, och senast det gjordes förändringar i avtalet var 1976.

Den kompromiss som SAF och LO nådde i Saltsjöbaden den 20 december 1938 ses som starten för det som sedan kommit att kallas för den svenska modellen.

Kollektivavtal

Avtalen mellan fack och arbetsgivare om lön och andra anställningsvillkor kallas för kollektivavtal. Kollektivavtalen är en central del av den svenska modellen och har en stark ställning i Sverige. I dag omfattas drygt nio av tio anställningar av kollektivavtal. Det är frivilligt för ett företag att vara med i en arbetsgivarorganisation, men väljer man att vara med gäller också de kollektivavtal som arbetsgivarorganisationen träffat för företaget. För medarbetarna är det annorlunda. Kollektivavtal gäller alla anställda oavsett om de är med i en facklig organisation eller inte.

Det finns centrala kollektivavtal som träffas mellan arbetsgivarorganisationen och facket på förbundsnivå och ofta dessutom lokala avtal för ett företag eller en arbetsplats. Innehållet i de centrala avtalen styr och ger ramarna för innehållet i de lokala avtalen.

Avtalsrörelse

Kollektivavtal tecknas ofta, men inte alltid, med ett slutdatum. När kollektivavtalet håller på att löpa ut förhandlar arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna fram nya avtal. Detta kallas för avtalsrörelse. Avtalsrörelsen är en återkommande förhandling om avtal, löner och anställningsvillkor mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Ofta löper kollektivavtalen över flera år så avtalsrörelserna inträffar oftast med ett par års mellanrum. Under en avtalsrörelse är många avtal föremål för omförhandling.
När parterna kommit överens tecknas ett nytt centralt avtal. Efter detta fortsätter förhandlingsarbetet på många avtalsområden lokalt på företaget. Lokala avtal kan träffas inom ramen för det centrala avtalet, oftast sker det i förhandlingar mellan företaget och fackklubben. De lokala avtalen kan innebära ytterligare förmåner för de anställda som till exempel friskvård, måltidssubventioner, företagshälsovård eller hur löneökningarna ska fördelas lokalt.

Källa: Arbetsmarknadsnytt.se

 

Filtrera Regionvis
Norra norrland Södra norrland Mellan Öst /vast Syd

TWITTER