mailbanner_energiomiljo.png
 
 
NYHETSBREV NR 1 2015
 
 Green spring leaves 
 
 

Detta är ett nyhetsbrev från Sveriges Byggindustrier om byggsektorns energi- och miljöfrågor. Vi hoppas att du ska tycka att det är intressant, relevant och nyttigt. Vi tar tacksamt emot din feedback.

Kontaktuppgifter och information om hur du prenumererar eller avslutar din prenumeration finns längst ner i brevet.

 
 
Klimatpåverkan från ett flerbostadshus hela livcykel kartlagd
 byggandets_klimatpaverkan.png

Klimatpåverkan från byggnaders energianvändning är ett väl utforskat område. Klimat­påverkan från själva byggprocessen är inte alls lika väl belyst. I ett SBUF-projekt har forskare tillsammans med representanter från byggbranschen studerat en byggnads klimat­påverkan i ett livscykelperspektiv, från byggandet av huset inklusive material­fram­ställning, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatsen, via underhåll och energi­användning under byggnadens drift, till ett tänkt rivningsskede. Resultatet är att i ett modernt flerbostadshus är klimat­påverkan från att uppföra huset i samma storleks­ordning som från energianvändningen under 50 års drift.

Beräkningarna har gjorts för lågenergibyggnaden Blå Jungfrun i södra Stockholm, vilken anses vara representativ för ett nybyggt flerbostadshus med betongstomme och ytter­väggar av betong. Beräkningarna har gjorts med hjälp av livscykelanalys (LCA) så som den definieras i Europeiska standarder kopplade till Byggproduktdirektivet.

Läs mer i rapporten eller den populärvetenskapliga sammanfattningen. 

 
Lennart Henriz och Marianne Hedberg leder FIEC:s Energi- och miljögrupp TEC-3
 portratt.png

FIEC[1] är de Europeiska byggindustriernas samarbetsorgan och representerar 33 medlemsorganisationer i 29 länder. FIEC har tre så kallade kommissioner; SOC, ECO och TEC, dessa har vardera ett antal arbetsgrupper och TEC-3 hanterar miljö och energi i ett brett perspektiv.

Lennart Henriz, JM, har nu utsetts till ordförande i TEC-3 och har tillträtt uppdraget från årsskiftet. Till rapportör har Marianne Hedberg, Sveriges Byggindustrier, utsetts. Rapportörens roll är att bevaka aktuella frågor för att analysera och återrapportera pågående arbete med lagstiftning och liknande.

Aktuella frågor som hanteras av TEC-3 är resurs- och energieffektivitet i byggnader och anläggningar, framtagande om ett gemensamt dokument om hållbarhet, bevakning av vad som händer med det återtagna paketet om cirkulär ekonomi. Mer information kommer i dessa nyhetsbrev framöver.


[1] Fédération de l’Industrie Européenne de la Construction

 
 
Senaste nytt om krav på energikartläggningar i stora (bygg-)företag

 energikartlaggningar.jpg

Enligt lagen om energikartläggning som trädde ikraft den 1 juni 2014 ska alla stora företag göra en energikartläggning som ger svar på hur mycket energi som årligen tillförs och används för att driva verksamheten. Mycket är ännu oklart om vad som gäller för energikartläggning i byggföretag. Energimyndigheten arbetar just nu med att ta fram vägledningar som hjälp för företag att utreda om verksamheten berörs av lagen om energikartläggning i stora företag eller inte. En vägledning för offentlig sektor och en vägledning för privat sektor kommer att finnas tillgänglig på Energimyndighetens webbplats senast i slutet av mars.

Under våren 2015 kommer en instruktion för vad som ska ingå i rapporteringen till Energimyndigheten att utarbetas. Senast den 5 december 2015 ska företag ha rapporterat till Energimyndigheten att verksamheten omfattas av lagen och vilka delar av verksamheten som ska energikartläggas. Läs mer

För dig som vill följa denna fråga lite närmare ger Energimyndigheten ut ett nyhetsbrev med senaste nytt om energikartläggning. Det hittar du här

 
 
Utlysning: Stöd för mätning och demonstration av nya lågenergibyggnader
 energimyndigheten.jpg

Energimyndigheten avsätter 30 miljoner kronor till byggherrar, fastighetsägare och småhustillverkare för att mäta och följa upp energianvändningen i nybyggda lågenergihus eller hus som renoveras till lågenerginivå. Utlysningen stänger den 31 mars 2015.

Utlysningen görs inom Energimyndighetens arbete med nära-nollenergibyggnader. Syftet är att stödja mätning, uppföljning och demonstration av nybyggda lågenergibyggnader och nyrenovering ner till lågenerginivå. I programmet får fastighetsägare, byggherrar och småhustillverkare ökad kunskap och kompetens inom mätning och uppföljning av energianvändning och inomhusklimat, genom ekonomiskt stöd till att praktisk genomföra mätningar och analyser samt tillgång till experthjälp genom programmets resurspool. Läs mer

 
 
Utlysning: Samverkansprogrammet E2B2 – energieffektivt byggande och boende

E2B2_head_nyhetsbrev_460px_webb.png

Samverkansprogrammet E2B2 är en bred satsning för forskning och utveckling inom området energieffektivt byggande och boende. Programmet ska bidra till ökad energieffektivisering i bebyggelsen genom forskning, utveckling, innovation och demonstration.

Programmets tredje utlysning som är öppen nu omfattar stöd om maximalt 90 miljoner kronor från Energimyndigheten. I utlysningen välkomnas tvärvetenskapliga projekt, projekt som använder samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig eller systemvetenskaplig metodik eller projekt som syftar till ökad kunskap inom beteenderelaterade frågor kopplat till energianvändningen i byggnader och energieffektivt stadsbyggande. Även projekt av marknadsnära karaktär, exempelvis i form av experimentell utveckling, demonstrationsprojekt och företagsinitierad innovation välkomnas.

Breda aktörskonstellationer för att säkerställa användning av resultaten är positivt, liksom att resultaten kan nyttiggöras i branschöverenskommelser eller standardiseringssystem. En hög samfinansiering från näringslivet är prioriterat för samtliga ansökningar, helst 50 procent eller mer. Utlysningen stänger den 24 mars 2015. Läs mer

 
 
Ny rapport från LÅGAN: Förskola, form, pedagogik
 forskola.png

En ny generation förskolor planeras och byggs nu i många kommuner. Man bygger större förskolor som tar mindre plats på marken och som uppfyller allt hårdare krav på bland annat tillgänglighet och energianvändning. Några av dessa förskolor har utvärderats när det gäller teknisk prestanda och energianvändning, men hur fungerar de för verksamheten?Är det så att de krav som ställs på en byggnad med låg energianvändning sammanfaller med läroplanens krav på en bra förskola? Kan de rentav förstärka och snabba på en utveckling där vi når halverad energianvändning långt före 2050?

Syftet med studien är att fånga upp brukarnas synpunkter på energieffektiva lösningar i några nya förskolor som byggts de senaste åren. Med en bättre kunskap om vad som fungerar bra för verksamheten och vad som inte gör det, kan man ständigt förbättra det som byggs. I projektet har flera energisnåla förskolor som byggts de senaste fem åren studeras. Utformningsaspekter som är relaterade till energibesparing, till exempel kompakt form, vindfång, fönsterutformning, belysning, solvärme studeras i förhållande av vad de kan betyda för den dagliga verksamheten. Läs mer och ladda ner slutrapporten. 

 
Seminarium och ny rapport om hur svenska företag skapar miljönytta
 varor.png

Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen seminariet ”Svenska företag skapar miljönytta” som ett led i projektet Miljönytta som lyfter fram konkreta exempel på produkter som både ger affärsnytta och bidrar till en bättre miljö. Under seminariet presenterades rapporten ”Varor och tjänster som gör miljönytta i Sverige och världen”. I rapporten framhålls bland annat att varornas och tjänsternas miljöprestanda är ofta en konkurrensfaktor. Det finns många exempel på miljöanpassning av existerande produkter men också på utveckling av helt nya produkter. Energieffektivitet, utfasning av farliga ämnen och förnybara råvaror är exempel på områden där produktutvecklingen sker snabbt.

– Det är rätt häftigt när man tänker på vilken utväxling det här kan få långt utanför Sveriges gränser; vi kan göra skillnad både i miljö, välfärd och jobb, och miljönytta är ett jätteviktigt begrepp som fler behöver känna till, sade Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.

I seminariet deltog Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC, som konstaterade att byggsektorn är både material- och energiintensiv, men att mycket händer. Hon berättade om titthålsteknik för att byta rörledningar utan att gräva, och ett vägbroprojekt i Rotebro fick tjäna som exempel på hur en mer funktionsinriktad upphandling direkt kan omsättas i miljöeffekt:

– Upphandlingsregler är nyckeln. Vi måste ställa miljökrav, men på funktion och inte detaljstyrande, sade hon.

Läs mer om seminariet, se film från seminariet och ladda mer miljönyttarapporten.

 
 
Besvarade remisser

Sedan det förra nyhetsbrevet har Sveriges Byggindustrier yttrat sig över två remisser inom miljöområdet, dels en om material i kontakt med dricksvatten, dels en om individuell mätning och debitering om energi.

Dricksvattenutredningen

Remissen (Delbetänkande av dricksvattenutredningen – Material i kontakt med dricksvatten SOU 2014:53)  rör myndigheternas ansvarsfördelning, utveckling av standardiserade analys- och provtagningsmetoder samt inrättandet av en informations- och kompetensplattform som samlar berörda myndigheterna kunskaper och gör dessa tillgängliga för intresserade parter. Utredningen föreslår att Boverket får en samordnande roll, samt att Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket ska bistå med kemisk och toxikologisk kompetens. Sveriges Byggindustrier tillstyrker delbetänkandets förslag och instämmer i att flera myndigheter bör samverka kring val av material i kontakt med dricksvatten. Sveriges Byggindustrier föreslår att berörda branscher inte bara ges tillgång till informationen som plattformen samlar utan kopplas aktivt till uppbyggande och utveckling av plattformen så att aktuella erfarenheter alltid finns tillgängliga. Läs remissvaret i sin helhet här

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad

Sveriges Byggindustrier tillstyrker Boverkets förslag att det inte ska krävas individuell mätning av värme, kyla eller tappvarmvatten (IMD) vid uppförande eller ombyggnad. Sveriges Byggindustrier är positiva till frivilliga, marknadsbaserade initiativ för att upp­muntra energi­besparing. En detalj­styrande, tvingande lagstiftning om IMD är dock fel väg att gå. Sveriges Byggindustrier delar Boverkets bedömning att krav på individuell mätning av värme, varmvatten och komfortkyla skulle tvinga fram olönsamma investeringar.

Därutöver vill Sveriges Byggindustrier lyfta fram en aspekt som Boverket inte belyser i sin rapport, nämligen att IMD även leder till s.k. delade incitament som minskar fastig­hets­ägarnas drivkrafter att genomföra energieffektiviserande renoveringar. Läs remissvaret i sin helhet här.

 
 
 
Nytt om Sveriges miljömål

Miljö- och energidepartementet har tagit fram ett nytt informationsmaterial om det nationella miljömålssystemet. I materialet klargörs regeringens syn på vilka roller myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv har i arbetet med att nå de 16 miljömålen. Nytt är bland annat att Annika Helker Lundström har tillsatts som nationell miljömålssamordnare från den 1 januari 2015 för att synliggöra, driva på och ta tillvara näringslivets miljöarbete. Läs mer

 
 
 

För frågor eller synpunkter på innehållet i detta nyhetsbrev, kontakta Maria Brogren, Energi- och miljöchef Sveriges Byggindustrier.

 
 

Avbeställningar och nya prenumerationer registreras här: http://www.sverigesbyggindustrier.se/nyhetsbrev

 

Alltid aktuell information på www.sverigesbyggindustrier.se

Sveriges Byggindustrier Sveriges Byggindustrier
Storgatan 19
Box 5054
102 42 Stockholm
Telefon växel +46 8 698 58 00
Fax +46 8 658 59 00
E-post info@sverigesbyggindustrier.se
www.sverigesbyggindustrier.se