Bostadsinvesteringar

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Bostadsinvesteringar

Ny- och ombyggnad

nyochom.png

Källa: SCB, BI

Investeringarna i bostäder uppgick till 160 miljarder kronor 2014. Av dessa var 80 miljarder nybyggnads- och 63 miljarder ombyggnadsinvesteringar (fritidshus 6 mdkr och kostnader för ägarbyte 11 mdkr). Nybyggnadsinvesteringarna, som stadigt ökade mellan 1997 och 2007, började minska 2008 och först 2010 kunde en uppgång åter skönjas. Efter några knackiga år sköt investeringarna fart under 2014. Ombyggnadsinvesteringarna har, med undantag för 2008, däremot ökat kontinuerligt under perioden 1997-2010. Sedan sjönk de under två år innan de åter började stiga 2013.

Bostadsbristen i mitten av 1960-talet blev snabbt ett betydande politiskt problem som resulterade i det så kallade miljonprogrammet. Programmet innebar att en miljon bostäder skulle byggas inom loppet av tio år, från 1965 till 1975. Dessa bostäder står idag inför ett nödvändigt renoveringsbehov och är en orsak till att ombyggnadsinvesteringarna ökat de senaste åren. Det är dock framför allt ROT-avdragets införande i december 2008 som har haft stor betydelse för ombyggnadsinvesteringarnas fortsatta uppgång.

I slutet av miljonprogramsperioden gick luften ur bostadsmarknaden och nyproduktionen minskade fram till mitten av 1980-talet. Investeringsvolymen låg emellertid kvar på en tämligen jämn nivå genom satsningar på ombyggnad i bostadssektorn.

I början av 1990-talet genomfördes omfattande förändringar i skattepolitiken, vilket försämrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. Kombinationen av förändringar i momssystemet, höjd fastighetsskatt, minskade subventioner, kraftigt höjda realräntor efter skatt och en djup lågkonjunktur minskade efterfrågan på nya bostäder väsentligt. I början av 2000-talet ökade efterfrågan på nya bostäder, men utvecklingen bröts hösten 2008 på grund av finanskris och lågkonjunktur. Sedan 2013 har efterfrågan på nya bostäder åter börjat stiga.

Bostadsinvesteringar

Flerbostadshus och småhus

bostadsinv2.png

Källa: SCB, BI

Investeringar (ny och ombyggnad) i flerbostadshus och småhus uppgick till 82 respektive 61 miljarder kronor under 2014.

Investeringar i bostäder är intimt förknippade med sysselsättning, ränteläge och hushållens disponibla inkomster. Även en ökande folkmängd och flyttningar inom landet är bidragande faktorer till efterfrågan av bostäder. Politiska beslut och lagar ger också förutsättningar för bostadsinvesteringar. Förändringar i konjunkturläget leder till att hushållens framtidstro påverkas. Lågkonjunkturen som inleddes under 2008 avspeglas i diagrammet och högkonjunkturen 2014 likaså. Bolånetakets införande i oktober 2010 har framför allt påverkat investeringarna i småhus negativt och dessa har minskat kontinuerligt från 2008 och vände upp först 2014. Investeringar i flerbostadshus var 2014 på ny all-time high nivå, sett från så långt tillbaka vi har statistik på delkomponentsnivå, vilket är år 1985.

Av färdigställda lägenheter i flerbostadshus 2014 (20 800 st.) var knappt hälften bostadsrätter och drygt hälften hyresrätter. Sedan maj 2009 finns det möjlighet att bygga ägarlägenheter i Sverige. Den nya upplåtelseformen, som är vanligt förekommande i resten av världen, har haft en trög start och endast 48 ägarlägenheter färdigställdes 2014.

Byggandet av hyresbostäder styrs till stor del av den hyresreglering som finns i bruksvärdessystemet. Detta system innebär bland annat att en hyresgäst kan få en överenskommen hyra prövad och ändrad i hyresnämnden. Vid en prövning görs i princip en jämförelse med hyran i liknande lägenheter som ägs av kommunala bostadsföretag (allmännyttan). Om den aktuella hyran överstiger hyran för en motsvarande lägenhet i allmännyttan måste hyresvärden sänka hyran. Bruksvärdessystemet försämrar lönsamheten och håller tillbaka det privata byggandet av hyresbostäder. Ett nytt hyressättningssystem infördes 2010 där allmännyttans hyresnormerande roll är borttagen och de privata fastighetsägarna ska få vara med i hyresdiskussionen. Hittills tyder inget på att denna förändring ska ha bidragit till en förbättrad byggvolym jämfört med åren innan den infördes.

Nyheter - statistik
2017-07-25

Fakta om utrikes födda i byggbranschen

Inom byggindustrin är andelen utrikes födda lägre än inom övriga näringsgrenar. Skillnaderna har dock minskat över tid. Till största delen kommer de utrikes födda i byggindustrin från europeiska länder. 

Läs mer
2016-09-26

Peab återigen största byggföretaget på den svenska marknaden

Peab följt av Skanska och NCC är de tre största byggföretagen efter nettoomsättning på den svenska marknaden. Det visar årets rapport över de 50 största bygg- och anläggningsföretagen från Sveriges Byggindustrier. Ny på listan över de tio största företagen är Serneke Group, på plats nummer 8.  

Läs mer
2016-01-20

Fakta om byggandet 2015

En väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är av väsentlig betydelse för Sveriges tillväxt, utveckling och välstånd. Den tillhandahåller de fysiska förutsättningarna för boende, transporter, industrins produktion samt samhällsservice.

Läs mer
skriv ut