Bostadsinvesteringar

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Bostadsinvesteringar

Ny- och ombyggnad

C.jpg

Källa: SCB, Sveriges Byggindustrier

Investeringarna i bostäder uppgick till 227 miljarder kronor 2016. Av dessa var 142 miljarder nybyggnads- och 61 miljarder ombyggnadsinvesteringar (fritidshus 11 mdkr och kostnader för ägarbyte 13 mdkr). Nybyggnadsinvesteringarna, som stadigt ökade mellan 1998 och 2007, började minska 2008 och först 2010 kunde en uppgång åter skönjas. Efter några knackiga år sköt investeringarna fart under 2014. Ombyggnadsinvesteringarna har, med undantag för 2008, däremot ökat kontinuerligt under perioden 1998-2010. Sedan sjönk de under tre år innan de åter började stiga 2013. Under 2016 sjönk så ombyggnadsinvesteringarna igen och främsta anledningen till detta var det förändrade ROT-avdraget (från 1 januari 2016 ändrades avdraget från 50 till 30 procent).

Bostadsbristen i mitten av 1960-talet blev snabbt ett betydande politiskt problem som resulterade i det så kallade miljonprogrammet. Programmet innebar att en miljon bostäder skulle byggas inom loppet av tio år, från 1965 till 1975. Totalt byggdes 920 000 lägenheter i flerbostadshus och av dessa har 70 000 försvunnit från dagens bestånd. Dessa bostäder står idag inför ett nödvändigt renoveringsbehov och är en av anledningarna till att ombyggnadsinvesteringarna i flerbostadshus ökat de senaste åren. Undersökningar gjorda av Prognoscentret, på uppdrag av Trä- och möbelföretagen (TMF), indikerar att den ”renoveringsskuld” [1] som finns kvar idag är i storleksordningen 250.000 lägenheter.

I slutet av miljonprogramsperioden gick luften ur bostadsmarknaden och nyproduktionen minskade fram till mitten av 1980-talet. Investeringsvolymen låg emellertid kvar på en tämligen jämn nivå genom satsningar på ombyggnad i bostadssektorn.

I början av 1990-talet genomfördes omfattande förändringar i skattepolitiken, vilket försämrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. Kombinationen av förändringar i momssystemet, höjd fastighetsskatt, minskade subventioner, kraftigt höjda realräntor efter skatt och en djup lågkonjunktur minskade efterfrågan på nya bostäder väsentligt. I början av 2000-talet ökade efterfrågan på nya bostäder, men utvecklingen bröts hösten 2008 på grund av finanskris och lågkonjunktur. Sedan 2013 har efterfrågan på nya bostäder åter börjat att stiga.

[1] Prognoscentret definierar renoveringsskulden som antalet lägenheter i behov av omfattande renoveringar. Denna uppgick enligt nollpunktsmätningen 2013 till 470.000 lägenheter. Uppskattningsvis har 220.000 av dessa lägenheter renoverats sedan nollpunktsmätningen, varav 43.000 lägenheter renoverats under 2017.

Bostadsinvesteringar

Flerbostadshus och småhus

D.jpg

Källa: SCB, Sveriges Byggindustrier

 

Investeringar (ny- och ombyggnad) i flerbostadshus och småhus uppgick till 125 respektive 78 miljarder kronor under 2016.

Investeringar i bostäder är intimt förknippade med sysselsättning, ränteläge och hushållens disponibla inkomster. Även en ökande folkmängd och flyttningar inom landet är bidragande faktorer till efterfrågan av bostäder. Politiska beslut och lagar ger också förutsättningar för bostadsinvesteringar. Förändringar i konjunkturläget leder till att hushållens framtidstro påverkas.

Konjunkturcyklerna avspeglas tydligt i diagrammet. (Högkonjunkturen i slutet på 1980-talet, lågkonjunkturen under 1990-talet, högkonjunkturen mitten på 2000-talet, lågkonjunkturen 2008-2013 och nuvarande högkonjunktur som påbörjades under 2014.)

Bolånetakets införande i oktober 2010 har framför allt påverkat nyinvesteringarna i småhus negativt och dessa föll även kraftigt under finanskrisen. Det var först 2016 som volymen nybyggnadsinvesteringar i småhus var högre än nivån 2008 (men är fortfarande lägre än 2007 års nivå). Investeringar i flerbostadshus var 2016 på ny all-time high nivå, sett från så långt tillbaka vi har statistik på delkomponentsnivå, vilket är år 1985.

Andelen ombyggnadsinvesteringar i respektive huskategori har varierat ganska mycket genom åren. På flerbostadshussidan var andelen som högst i mitten av åttiotalet och toppade på 70 procent 1986. Sedan minskade andelen snabbt och 1991 stod ombyggnad för knappt 30 procent av investeringarna i flerbostadshus. Sedan steg andelen igen och låg i början av 2000-talet kring 50 procent av investeringarna i flerbostadshus. Därefter har ombyggnadsandelen åter sjunkit och genomsnittet för de fem senaste åren är drygt 30 procent. Volymmässigt toppade ombyggnadsinvesteringarna i flerbostadshus år 1987 på 58 miljarder kronor (räknat i 2016 års penningvärde) att jämföra med 27 miljarder för 2016.

På småhussidan har ombyggnadsandelen generellt sett både varit högre och något mindre volatil jämfört med flerbostadshusen. Utvecklingen har också skilt sig från den från flerbostadshusen. För småhusen var ombyggnadsandelen som lägst i början av den tidsserie som visas i diagrammet. Genomsnittet för perioden 1985-1992 är 33 procent. Sedan steg ombyggnadsandelen och för perioden 1993-2007 låg genomsnittet på 55 procent. Genom ROT-avdragets införande i så började ombyggnadsandeln på småhussidan att stiga.

Ombyggnadsandelen toppade år 2012 på 68 procent, men volymmässigt var 2010 toppåret (vilket var året efter att fakturamodellen för ROT-avdraget infördes) då ombyggnadsvolymen var 44 miljarder kronor, att jämföra med 34 miljarder för 2016.

Nyheter - statistik
2017-11-30

Fakta om civilingenjörer i bygg- och anläggningsbranschen

Anna Broman, analytiker på Sveriges Byggindustrier, redogör för statistik kring antalet personer som utbildar sig till civilingenjörer och hur många civilingenjörer som arbetar i bygg- och anläggningsbranschen. Se filmen

Läs mer
2017-11-10

Vad kostar det att bygga?

Vad är det egentligen som kostar när vi bygger bostäder? Hur mycket kan byggföretagen påverka kostnaderna? Just nu är det många som diskuterar varför det kostar så mycket att bygga nya hus. Vet DU vad det är som kostar? Vad marken kostar? Eller materialet? Och hur stor andel av produktionskostnaden står skatterna för? Se filmen

Läs mer
2017-10-12

30 största byggföretagen

Sveriges Byggindustriers årliga undersökning över de 30 största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige är färdigställd. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, kommenterar listan.

Läs mer
skriv ut