Så kan vi få en ny bostadspolitik för alla

Så kan vi få en ny bostadspolitik för alla

Rörlighet på bostadsmarknaden

Ett förändrat uttag av reavinstskatten skulle underlätta rörligheten och kan lösas genom att:

  • Begränsningen för uppskovsbeloppets storlek slopas
  • Skatten på uppskovsbeloppet behålls, men betalas först när uppskovet realiseras
  • Förlust vid bostadsförsäljning kvittas mot uppskjutna obeskattade tidigare reavinster
  • Kostnaden för uppskovet sätts så att den motsvarar statens kostnad (som med studielånen). 

Dagens hyressättningssystem leder till långa köer, svarta kontrakt och dåligt nyttjande av befintligt bostadsbestånd. Hyressättningssystemet behöver förändras så att det speglar de boendes värderingar. Låt förändringen ske successivt och under en längre period. Med en ny hyressättning bör besittningsskyddet kompletteras med ett ekonomiskt stöd på individnivå för de hushåll som behöver. De fördelningspolitiska övergångsproblemen med en friare hyressättning kan lösas med en tillfällig skatt för vissa fastighetsägare.

Det befintliga beståndet måste också användas bättre för att underlätta för nya grupper, t.ex. unga, inflyttad arbetskraft från andra länder m.fl. att ta sig in på bostadsmarknaden. Genom att höja fribeloppet för privatuthyrning av bostäder kan utbudet av boendetillfällen i befintligt bestånd delvis möta den akuta bostadsbristen.

Möjlighet för kapitalsvaga hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden

Bristen på hyresbostäder och krav på kontantinsats vid bostadslån utgör stora hinder för dem som vill etablera sig på den svenska bostadsmarknaden. I Norge finns en form av bosparande som innebär att unga får låna till bostad med förmånliga villkor. Denna typ av lån uppmuntrar individuellt sparande och hjälper unga in på bostadsmarknaden, allt inom ramen för ett marknadsfinansierat system.

Ge förstagångsköpare möjlighet att låna till den egna insatsen vid ett bostadsköp. Ett startlån med liknande upplägg som dagens studielånssystem bör tas fram. Startlån för första boendet skulle ge yngre hushåll en möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden.

Varaktigt bostadsbyggande kräver åtgärder som fokuserar mer på efterfrågan än utbud och därför behövs riktade insatser till de kapitalsvaga hushållen. Ett riktat bostadsbidrag till hushåll med lägre inkomster ger dem bättre ekonomiska möjligheter att finansiera sitt boende.

Säkerställande av en långsiktigt hållbar, jämn och ökande produktion av bostäder

Det finns en målkonflikt mellan att bygga fler bostäder och att minska hushållens skuldsättning. Den måste regeringen hantera. Oron för hushållens skulder har lett till införande av bolånetak och amorteringskrav och fler åtgärder har aviserats av Riksbanken och Finansinspektionen. Åtgärderna gör det svårare för hushållen att finansiera boendet. Vem ska ta den finansiella risken för nyproduktionen om det inte är hushållen? Allmännyttan har begränsade resurser och staten tar ingen risk.

Resurs- och kompetensbristen måste åtgärdas. Brist på handläggare på kommunal nivå fördröjer hantering av plan- och bygglov. Brist på personal hos byggföretag skapar flaskhalsar i produktionen. Åldersavgångar och återväxt tar i stort sett ut varandra idag och fler måste in i branschen. För att bygga 700.000 bostäder till 2025 behövs, enligt vår beräkning, ytterligare 40.000 årsarbetskrafter. För att öka omfattningen av de ordinarie utbildningsvägarna krävs stabila villkor för byggandet. På lång sikt kommer intresset för bygginriktade utbildningar sannolikhet att öka i takt med att byggandet ökar. Men dessa vägar kan bara marginellt bidra till de stora behov som uppstår med nuvarande bostads-mål.

På kort sikt måste behoven i stället mötas med snabba lösningar:

  • Korta utbildningsvägar för yrkesarbetare – yrkesvux och arbetsmarknadsutbildning.
  • Validering av personer som redan har erfarenhet – t.ex. arbetslösa, nyanlända och personer som i dag jobbar med andra saker.
  • Stöd till branschens lärlingsutbildning – särskilt viktigt i mindre yrkesgrupper.
  • Ökat inflöde av utländsk arbetskraft och utländska byggföretag med konkurrens på lika villkor.

Varför behövs infrastrukturinvesteringar?

Infrastrukturinvesteringar på en långsiktigt hållbar nivå skapar möjligheter att bygga nya bostadsområden och förtäta äldre områden. Sverige har under de senaste tre decennierna satsat mindre än jämförbara länder på investeringar och underhåll i infrastruktur. Detta kan åtgärdas genom:

  • Effektivisering av dagens system, med satsningar på ny infrastruktur
  • Mer pengarna till drift och underhåll. För att nå dit måste vi skapa ekonomiska förutsättningar. Det kan ske genom:
  • Fler finansieringsformer som stimulerar både ökad och snabbare byggnation och färdigställande.
  • Satsningar på OPS-projekt för att öka produktiviteten.
  • Att Sverige inför en kapital-/investeringsbudget.
  • Att de nationella planer för infrastrukturinvesteringar som tas fram ska beakta möjligheterna att bygga fler bostäder.
  • Upphandlingar av projekt och entreprenader måste göras ur ett livscykelperspektiv med funktionens livscykelkostnad i första rummet.

Arbetet kring plan- och bygglovsprocessen måste effektiviseras. Det är viktigare att utveckla aktörernas arbets- och samverkansformer än att förändra de formella ramverken runt PBL. En samordnad kompetenssatsning hos kommuner och länsstyrelser kring tillämpning av PBL behövs. Tidsfrister för hantering av detaljplaner hos länsstyrelsen likaså. Tidskrav kan vidgas till att gälla andra beslut inom länsstyrelsen och även andra myndigheter. 

Nyheter
2017-03-16

Bra att kommunala handläggare får mer tid till bygglov

Regeringen vill ta bort krav på bygglov för balkonger, altaner, solceller och solfångare, rapporterar media. Därmed kan kommunernas handläggare ägna mer tid åt bygglov till bostäder. - Vi tycker det är bra om kommunerna inte behöver lägga tid på så mycket detaljer i sin handläggning. Regeringen och Peter Eriksson tar här ett litet steg i rätt riktning, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier.

Läs mer
2017-03-10

Vinnarna av Byggopus 20:16 korade

Den 9 mars samlades de studenter som blivit nominerade till uppsatstävlingen Byggopus 20:16. Högskolor och universitet hade nominerat 21 examenarbeten från hela landet tävlingen. ByggOpus är ett pris som delas ut till de bästa examensarbetena, 15 och över 15 poäng, bland landets högskole- och universitetselever på de bygginriktade programmen. Dessutom utdelades ett hederspris och ett pris för bästa presentation. 

Läs mer
2017-03-06

För få byggjobbare bromsar nya bostäder

I dag saknas 40 000 byggjobbare för att vi ska kunna nå det uppsatta bostadsmålet 700 000 nya bostäder till 2025, skriver Björn Wellhagen, näringspolitsk chef, i en debattartikeln i Göteborgs Posten.

Läs mer
Nyhetsarkiv
Filtrera Regionvis
Norra norrland Södra norrland Mellan Öst /vast Syd

TWITTER