Branschens struktur

Klicka på diagrammen för att se större bilder

Antal företag i byggindustrin 2014

antal-ftg-2014.png

Källa: SCB

Inom näringslivet som helhet fanns det 1 158 000 företag år 2014. Av dessa hade 96 700 sin verksamhet inom byggindustrin, vilket innebär att 8 procent var verksamma inom denna näringsgren. Bland byggföretagen var det 88 procent som hade högst 4 anställda.

En uppdelning av företagen i byggindustrin efter verksamhetsområde ger följande fördelning: 24 400 bygg- och anläggningsentreprenörer (SNI 41-42), 13 100 rivningsfirmor och firmor för mark- och grundarbeten, 19 500 bygginstallationsfirmor (el, VVS m.fl.) och 28 700 firmor för slutbehandling av byggnader (byggnadssnickeri, golv, måleri, glasmästeri osv.) och 11 000 andra specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer (plåtslagerier, håltagning, firmor för takarbeten, dykentreprenörer m.m.).

Byggindustrin kännetecknas av att ha många småföretag och följaktligen är en stor del av de sysselsatta egenföretagare. År 2014 uppgick andelen egenföretagare till 21 procent. Tjänstemännen utgjorde endast 20 procent medan arbetarna uppgick till 59 procent. Att andelen arbetare är stor är inte förvånande då byggindustrin är en hantverksbetonad bransch.

Byggsektorn är i hög grad lokal och nationell, även om den internationella konkurrensen har ökat de senaste åren. Detta gäller hela byggkedjan från fastighetsägande och konsulttjänster över byggmaterialindustrin till byggentreprenörerna. Antalet företag inom byggindustrin (SNI 41-43) där mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare var 439 år 2014, dvs. mindre än 0,01 procent. Motsvarande andel inom hela näringslivet uppgick till drygt 1 procent.

Bland BI:s medlemmar är däremot 1,7 procent utländska företag (55 av 3 195). De vanligaste ursprungsländerna är Polen och Tyskland.

Bygg- och anläggningsentreprenörer

Storleksstruktur 2014

tabell_entr.png

*Procent av företag med anställda
Källa: SCB, BI

I ovanstående sammanställning ingår endast företag som är klassade som bygg- och anläggningsentreprenörer, SNI 41 och 42 enligt svensk näringsgrensindelning. År 2014 uppgick dessa till 24 400, men närmare 14 200 hade inga anställda. SCB redovisar inte antalet anställda i tabellerna fr.o.m. 2014 års publicering. Anledningen är att tidigare års uppgifter om antalet anställda baserades på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kunde jämföras med andra sysselsättningsmått.

Bland företag med anställda hade endast 1 procent minst 50 anställda, däremot står de för merparten av de anställda inom de två delsektorerna.

Mellan 2012 och 2014 uppgick nettoökningen av företag till 1 414, varav 1 265 hade mindre än 5 anställda. Procentuellt sett ökade däremot antalet större företag (50 <) mer än antalet små- och medelstora företag mellan 2012-2014. En anledning kan vara att ROT-marknaden planade ut, medan bostadsproduktionen kom igång i en större omfattning under denna period.

Nystartade byggföretag, byggföretag i konkurs

nyaokonkurs.png

Källa: Tillväxtanalys, SCB

Antalet nystartade byggföretag uppgick till drygt 7 000 år 2014 och stod för nästan 10 procent av alla företag som startades i fjol. Trots att Sverige genomgick en djup lågkonjunktur 2009 ökade antalet nystartade byggföretag kraftigt under perioden 2010-2011. Uppgången kan till stor del förklaras av fakturamodellens införande för ROT-avdrag (juli 2009). ”ROT-avdragseffekten” försvann under konjunkturavmattningen som påbörjades redan under hösten 2011. Nystartandet sjönk relativt drastiskt och började återhämta sig först under 2014.  

I jämförelse med flertalet andra näringsgrenar startas det varje år relativt många företag inom byggindustrin. Förnyelsetalet, dvs. antalet nya företag i förhållande till befintliga, var 7,8 procent att jämföra med 7,3 i näringslivet totalt år 2013 (senast tillgängliga uppgiftsår). Skillnaden beror bland annat på att det krävs en förhållandevis liten kapitalinsats för att starta ett byggföretag.

Konkurserna ökade kontinuerligt från 2007 fram till 2013 och först i fjol kunde en viss nedgång skönjas. Införandet av ROT-avdraget dämpade sannolikt uppgången 2009 och 2010, men under 2012 försvann denna stötdämpande effekt. Konkurrensen har även hårdnat eftersom det startades relativt många nya företag de senaste åren och detta tillsammans med den försvagade konjunkturutvecklingen under 2012 och 2013 har satt avtryck i konkursstatistiken. Totalt gick närmare 1 260 byggföretag i konkurs under 2014. Detta är en nivå som kan jämföras med den som förekom i början av 1990-talet. De allra flesta företag som går i konkurs är små och har inga eller ett fåtal anställda.

Vinstmarginaler inom byggindustrin

Källa: SCB och BI

vinstmarginal.png

Sveriges ekonomiska system bygger i grunden på fri konkurrens och fri prisbildning, dvs. företagen får tillverka (inom lagens råmärken) vad de vill och sätta vilka priser de vill på sina produkter och tjänster.

Företagen kan sedan ha olika grader av framgång. För ett företag är vinsten ett av de viktigaste måtten på hur framgångsrikt det är och själva definitionen av ett företag i lagboken är att det är en verksamhet som syftar till att skapa vinst. Alla företag måste gå med vinst, åtminstone på sikt, eftersom alternativet, ständig förlust, betyder nedläggning.

För företag är vinst/förlust = intäkter-kostnader. I nationalekonomiska termer är vinst = förädlingsvärde, dvs. det extravärde som skapas när företag producerar varor eller tjänster.

I ovanstående diagram är vinstmarginalen definierat som årets resultat efter skatt dividerat med nettoomsättningen.

Beräkningen av vinstmarginaler inom byggindustrin visar tydligt att det på en övergripande nivå (tvåsiffrig SNI) endast är anläggningssektorn som särskiljer sig, både från det totala näringslivet och från de övriga byggsektorerna. Avvikelsen är tyvärr, från ett företagarperspektiv, i en negativ bemärkelse. Vinstmarginalerna i anläggningssektorn är väldigt låga. Detta torde, enligt ekonomisk teori, innebära att få nya företag startas i sektorn eftersom vinsterna är små och konkurrensen är hård.

Bilden är dock komplex eftersom stora företag såsom SVEVIA och Infranord ingår i SNI 42. Dessa var tidigare statliga myndigheter och har haft en verksamhet som kunnat gå med förlust eftersom de finansierades med skattemedel. Samtidigt är anläggningssektorn den del inom byggindustrin som tidigt utsattes för internationell konkurrens och genom detta en stark pris/lönsamhetspress (vilket varit positivt för samhällsekonomin). Slutsatsen för anläggningssektorn blir dock att vinstmarginalerna inte kan krympa så mycket mer om Sverige även fortsättningsvis ska ha en livskraftig anläggningsbransch.


Nyheter - statistik
2016-09-26

Peab återigen största byggföretaget på den svenska marknaden

Peab följt av Skanska och NCC är de tre största byggföretagen efter nettoomsättning på den svenska marknaden. Det visar årets rapport över de 50 största bygg- och anläggningsföretagen från Sveriges Byggindustrier. Ny på listan över de tio största företagen är Serneke Group, på plats nummer 8.  

Läs mer
2016-01-20

Fakta om byggandet 2015

En väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är av väsentlig betydelse för Sveriges tillväxt, utveckling och välstånd. Den tillhandahåller de fysiska förutsättningarna för boende, transporter, industrins produktion samt samhällsservice.

Läs mer
2015-09-08

30 största byggföretagen 2014

Sveriges Byggindustrier sammanställer varje år en lista över de 30 största byggföretagen räknat efter nettoomsättning och antalet anställda i Sverige. För sjätte året i rad toppar PEAB listan över Sveriges största byggbolag sett till omsättningen inom den svenska verksamheten. 

Läs mer
Nyhetsarkiv